Det mekaniska cgs-systemet — 111 — Måttsystem Det mekaniska cgs-systemet Grundenheter Benämning Beteckning Dimension Längdenheten (1) centimeter cm cm (c) Massenheten (m) gram g g Tidsenheten (t) sekund s s Härledda enheter Benämning Beteckning Dimension Hastighet (v) cm pr sekund cm/s c • s-1 Acceleration (a) cm pr sekund2 cm/s2 c • s-2 Kraft (F) dyn dyn C • g - S'2 Arbete (energi) (W) dyncm (erg) erg c2 • g • s"2 Arbetsförmåga (effekt) (P) erg pr sek erg/s c2 • g • s-3 Tryck (p) dyn pr cm2 (bary) dyn/cm2 c-1 • g • s’2 Vinkel (bågmått) (a) radian rad c° (dim.-lös) Vinkel (gradmått) (v) grad 0 » » Vridningsmoment (M) dyn ggr cm dyn•cm c2 • g • s-2 m. fl. 6. Speciella måttsystem. a) Giorgisystemet. Grundenheter : m, kg och s liksom i M K S-systemet. Härledda enheter: Kraftenheten 1 newton (n) = den kraft som ger massenheten 1 kg en acceleration av 1 m/s2. 1 n - 105 gcm/s2 = = 105 dyn = 5— kp, dvs. 1 n mot-z,lö svarar ungefär 1 hektogram i det tekniska enhetssystemet. Energienheten = 1 newtonme-ter = 1 joule (härmed införes namnet Joule på en enhet, som något avviker från den i tidigare system med samma namn betecknade). Effektenheten = 1 joule/s = 1 watt; etc. Strömstyrkeenheten: »En ström har styrkan 1 A, om attraktions-eller repulsionskraften mellan två därav genomflutna, raka, parallella, mycket långa, på avståndet 1 m från varandra i vakuum upphängda ledare, utgör 2 • 10"7 newton per meter av deras längd». (Nyheten i giorgisystemet är särskilt kraftenheten 1 n. Systemet synes ha framtiden för sig. Förvandling från mekaniska cgs-