Oktav — 120 — Omättade kolväten Oktav, den åttonde tonen i en dia-tonisk tonföljd. Betecknar även intervallet (svängningstalens förhållande) mellan åttonde och första tonen = f. Okular, lins eller linssystem i ett optiskt instrument närmast iakttagarens öga. Okularet kan vara sammansatt, dvs. bestå av två linser eller linssystem (vanligt mikroskop) ; linsen närmast objektivet kallas då kollektivlins, den andra ögonlins. Oleater, oljesyrans salter. Oledare, detsamma som el-isolator. Olefiner, omättade alifatiska kolväten med formeln Cn H2n, t. ex. etylen C2H4. Dylika kolväten innehålla dubbelbindning mellan kolatomer. Olein, glyceryloleat. Ju mera olein ett fettämne innehåller, dess mera lättsmält är det. Jfr Oljesyra. Oleum, konc. svavelsyra som innehåller löst SO3 (rykande svavelsyra) ; användes inom kem. industrien. Oljeströmbrytare användas i högspända kretsar. Oljan som omger kontaktstället är god isolator och förhindrar gnistbildning. Oljesyra eller Oljsyra, omättad fettsyra, C17H33COO • H, ingår i form av glyceriden olein i alla fetter. Oljor, 1) feta oljor, flytande fetter, glycerinestrar av omättade fettsyror; torkande oljor: linolja, hampfröolja, vallmoolja; icke torkande: olivolja, rovolja, mandelolja, ricinolja, sesamolja, bomulls-fröolja, jordnötsolja. 2) eteriska oljor, flyktiga, ofta välluktande ämnen av skiftande sammansättning, se Eteriska oljor. 3) mineraloljor, petroleum, naf-ta. Olöslighetsregeln: om vid jonreaktioner en olöslig produkt kan uppstå, så bildas den också. Detta be ror därpå att det olösliga saltet fälles ut, så att reaktionen kan fortgå utan att kemisk jämvikt uppnås. Jfr Flyktighetsregeln. Omformare, anordning för omvandling av växelström till växelström (av annat periodtal) eller till likström eller tvärtom. I. Roterande omformare: motorgeneratorer, en-ankareomformare m. fl. II. Stillastående omformare: transformatorer, kvicksilverströmriktare m. fl. Se också Periodomformare. Omkrets, längden av en sluten kontur, t. ex. en cirkelperiferi. Cirkelns omkrets är 2 n r, där r är radien. Omvandlingspunkt, den temperatur vid vilken ett polymorft ämne övergår från en form till en annan. Ex.: svavel, som upphettas, övergår vid 95,5° från rombisk till monoklin kristallform. Vid omvandling upptages eller av-gives värme, s. k. omvandlings-värme. Omvandlingsvärme, se föreg. O. Omvändning av en funktion sker, om man bildar den inversa funktionen. Ex.: log x är omvändningen till 10*. Omvänd proportionalitet. Om en storhet y är beroende av en annan storhet x, så att när x växer y sjunker och omvänt enligt re-å lationen y där k är en kon-x stant, säges y vara omvänt proportionell mot x. Omättade kolväten, sådana som ha en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomer och som vid behandling med vätgas under högt tryck kunna förena sig med ytterligare väte (hydrering). Ex.: acetylen (C2H2), bensol (CoHe), etylen (C2H4), naftalin (CioH8).