R öntgenstrålning — 149 — Salpeter axel genom reflektionspunkten. Ett röntgenspektrum innehåller endast ett fåtal linjer, fördelade på en eller flera serier, kallade K-, L-, M- och N-serien. Röntgenstrålning, elektromagnetisk strålning av kortare våglängd än den ultravioletta, 0,5—500 Å. Någon skarp gräns mellan de båda slagen finns inte. Strålningen, som uppstår då elektroner (katodstrå-larna) bombardera anoden (anti-katoden), är av två slag: impulsstrålningen, som utsändes av de hejdade elektronerna och omfattar alla våglängder (kontinuerligt spektrum), samt egenstrålningen, som emitteras av antikatodens atomer och endast omfattar några få våglängder, olika för olika ämnen; se Röntgenspektrum. När spänningen i röret ökas, blir impulsstrålningen »hårdare», dvs. kortvågigare och mera genomträngande. Strålarna jonisera atomer och molekyler i sin väg genom att stöta ut elektroner. Ju lättare atomer i ett ämne, dess större genomtränglighet. Rörelse. En kropps (materiell punkts) rörelse kan vara likformig, då hastigheten är konstant till storlek och riktning eller olikformig, då hastigheten, v, varierar i storlek eller riktning eller bådadera. Hastigheten är både storleks- och riktningsbestämd och följaktligen en vektor. Om den från ett visst utgångsläge (Jo = O) och en viss utgångstidpunkt (£o = O) bestämda rörelsebanans längd är s(t) (s en kontinuerlig funktion av t), är första derivatan ds av j = hastigheten, dvs. M ~ v-Med acceleration, a,menas v :s för-dv _d2s ändring per tidsenhet; a ~ Vid likformigt föränderlig rörelse (ex. fallrörelsen) är a konstant; CZ'4' i 2 ___ v = Vo + at-, s-Vot+~^ ocl1 v — -vl+2as, där Vo är begynnelsehastigheten och v sluthastigheten. Rörelsen är accelererad, retarderad eller likformig, beroende på om a > 0,< 0 eller = 0. Rörelseenergien (E erg) hos en kropp med massan m g och has-cm mv2 tigheten är E~y• — Speciella former av rörelse, t. ex. rotationsrörelse, kräva spec. matem. behandling. Rörelsefas, se Fas. Rörelsemängd, (impuls, rörelsekvantitet) ; produkten av massa och hastighet (I = m-v). Rörsocker, sackaros, vanligt socker. S, svavels atomtecken. s, förkortningstecken för sekund, sa, i sifferuttryck förkortning för summa. Sackaras, i jäst förekommande enzym, som spjälkar rörsocker. Sackarider, se Kolhydrat. Sackarin, bensoesyresulfinid, ca 500 ggr sötare än vanligt socker. Natriumsaltet kallas kristallos. Sackaros = rörsocker. /COOH Salisylsyra, CeH« , orto- oxibensoesyra. Framställes ur fenol, natriumhydroxid och kolsyra under tryck. Användes som konserveringsmedel, till framställning av färg- och läkemedel. Ättiksyrederivatet är acetylsali-cylsyra. Salmiak, ammoniumklorid, H4NCI. Salmiakelementet (kallas även Leclauchés element): el-galva-niskt element med elektroder av C och Zn och med salmiak som elektrolyt. Sal mirabile (lat.), glaubersalt (se d. o.). Salpeter, kalisalpeter, kaliumnitrat, KNO3.