Spektralapparater — 157 — Spiral Spektralapparater, sammanfattande benämning för spektroskop, spek-trometrar och spektrografer m. m. De äro dels av prismatyp, dels av gittertyp. Spektrallinje, bilden av spalten som alstras av någon spektralapparat. Varje särskild våglängd ger sin spaltbild och alltså sin linje. Spektralserie, sammanfattningen av vissa linjer i ett ämnes spektrum, vilka kunna framställas enligt formeln — — T},— T2 där T± är c ’ konstant. För andra serier i samma spektrum har T± ett annat värde. Detta värde är beroende av vilken elektronbana som den ljusemitterande elektronen övergår till. Jfr Balmerserien. Spektraltermer, uttryck för olika elektronbanors potentiella energi. Eftersom atomen avger energi i form av ljus, när elektronövergång från en yttre till en inre bana äger rum, kan varje spektrallinje framställas som skillnaden mellan tvenne spektraltermer: v —=7\ — T2. Se Rydbergskonstan-ten. Spektrograf, spektroskop, vanligen förbundet med en kamera. Då ögat är okänsligt för infraröda, ultravioletta och röntgenstrålar, är spektrografisk fotografering i vissa fall oundgänglig. Spektrometer, spektroskop eller spektrograf, i vilken spektrallin-j er nas våglängd kan kvantitativt bestämmas genom jämförelse med ett väl känt spektrum. Med hjälp av spektrometern kan brytnings-index för fasta kroppar bestämmas. Spektroskop, apparat som sprider färgerna i ljuset från en belyst spalt, antingen med hjälp av ett prisma eller ett gitter. Bunsens spektroskop består av tre vågräta rör, riktade mot prismat. Kollima-tom har i ena ändan en smal lodrät ljusöppning, spalten, i den andra en positiv lins, som gör strålarna från spalten parallella, innan de nå prismat. Kikaren har närmast detta en samlingslins, som sammanbryter det i färger spridda ljuset framför kikarens okular, i vilket spektrum kan iakttagas. Den tredje tuben, skalröret, har en vågrät spalt med en skala, från vilken ljusstrålarna av prismat reflekteras in i kikaren. Spektroskopi, läran om ljusets färgsammansättning; kallas ofta spek-tralanalys. Spektrum, färgband, bildat av intill varandra liggande linjer (spaltbilder), som erhållas av strålar, vilka passerat ett färgspridande prisma eller ett avböjande gitter. På fotografisk väg kan man även få spektrum för osynliga strålar, t. ex. ultravioletta. Solens synliga spektrum är fullständigt och indelas sedan gammalt i sju färger: rött, orange, gult, grönt, blått, indi-go, violett med våglängder mellan 0,00076 mm för rött och 0,00039 mm för violett. Ett spektrum är kontinuerligt, om det icke har några avbrott, i annat fall är det dis-kontinuerligt. Se vidare Absorp-tionsspektrum, Elektromagnetisk strålning, Emissionsspektrum, Normalspektrum. Spintariskop, apparat för iakttagelse av scintillationer; består av ett radioaktivt preparat, en fluor-escensskärm samt ofta också en lupp. Spiral, kurva som löper runt kring en fast punkt ett oändligt antal gånger. Ex. arkimedesspiralen r = av, som erhålles, om en punkt rör sig med konstant hastighet utmed en rät linje genom origo, samtidigt med att denna linje vrider sig med konstant hastighet