St järnkoppling — 160 — Sträng borgerliga livets tideräkning liksom fysikens grundar sig på me-delsoldygnet.) S tjärnkoppling och triangelkoppling, olika sätt att uttaga trefasström ur nätets tre ledningar. Stok, beteckning St; enhet för ki-nematisk viskositet. Stjärnår, sideriskt år, årets längd bestämd efter solens läge i förhållande till viss stjärna. Storaxel, den längsta diametern i en ellips. Den går genom brännpunkterna. Storcirkel, varje å en klotyta befintlig cirkellinje, vars plan går genom klotets medelpunkt. Kortaste avståndet mellan två platser på jordytan följer utmed en S. Stratosfären, det högre skiktet i atmosfären, i vilket temperaturen icke längre sjunker med stigande höjd; den börjar vid 8 å 17 km :s höjd ö. h., i Sverige vid ca 10 km. Luftströmningarna i stratosfären äro obetydliga; i dess övre lager stiger temperaturen; molnbildning förekommer ej. I S. avtar halten av syre och kväve, medan helium- och vätehalten ökar. Ozonkoncentrationen är störst vid 22 km :s höjd. (Ozon har tre-atomiga syremolekyler, O3.) Stratocumulus (stcu), vidsträckta, valkliknande moln, < 2.000 m över marken. Stratus (st), skiktmoln, mycket låga. Stroboskopiska metoden, metod att beräkna frekvensen hos en svängande kropp genom att belysa deri intermittent. Om ett helt antal svängningar sker mellan två på varandra följande ljusblixtar synes kroppen orörlig. Om blink-ningsfrekvensen registreras för två eller flera sådana fall, kan den svängande kroppens frekvens beräknas. Strontium, till alkaliska jordmetallerna hörande grundämne. Atomtecken Sr, atomnummer 38, atomvikt 87,63. Färgar en låga djupt röd. Därav dess användning i fyrverkeritekniken. Strukturformel, se Konstitutions-formel. Strålning, energiöverföring genom elektromagnetisk vågrörelse eller genom utsända partiklar ( a-, partiklar, neutroner m. m. i kor-puskulär strålning). Se Hålrums-strålning, Stefan-Boltzmanns strålningslag samt Wiens förskjutningslag. . Strålningskvanta. Energi utstrålas i form av ljus från en atom, i vilken en elektron kastats ur sin bana, när den lediga elektronplatsen åter besättes. När en elektron från en yttre bana faller in på en inre, frigöres ett visst kvantum energi såsom en kort serie vågor av given våglängd. Storleken av detta energikvantum är 6,55 • 10'27 • v erg (Plancks konstant gånger frekvensen). Strålningstryck, det tryck som t. ex. solstrålningen utövar på en mot strålningen vinkelrät yta. Detta tryck blir märkbart hos kroppar av mikroskopisk storlek. För kroppar med mindre diameter än omkring 0,0015 mm är solstrål-ningstrycket större än gravitationen. För jordytan är det omkr. 0,7 dyn/m2, vilket emellertid endast uppgår till ca 1,5 • 10"17 av solens dragning. Sträng, tråd som spännes så hårt, att man kan räkna med konstant spänning även vid rel. stora svängningar. Strängens grundton n svarar mot grundsvängning en, då hela strängen svänger. Man har formeln l där k är en proportionalitetsfak-