T ransf ormator — 173 — Treklang stemet; motsvarande verb: transformera. Transformator, apparat för ändring av en växelströms spänning. Den består av ett par( vid trefasström tre par) spolar jämte ev. en järnkärna i form av en mantel kring eller en kärna inom spolarna. Vid upptransformering till högre spänning har primärspolen få varv av grov tråd och sekundärspolen många varv finare tråd; vid ned-transformering är förhållandet omvänt. Då ingen ström uttages i det sekundära nätet (»tomgång») blir fasförskjutningen i primärspolen på grund av själv-induktion i det närmaste 90°, varför nästan ingen effektförlust äger rum på primärsidan under sådana förhållanden. Translationsrörelse, fys. En kropp äger T., när dess samtliga punkter beskriva kongruenta, parallella banor; de olika punkternas rörelser äga i varje tidsmoment samma hastighet och samma acceleration. Transmission, fys., vanl. ljusets och värmets passage genom ämnen. Transmissionsgitter, gitter genom vilket ljuset passerar, i motsats till reflexionsgitter, som består av smala speglar i st. f. spalter. Se vidare Gitter. Transmutation, fys.-kem., ett grundämnes omvandling till ett annat. Transparent, genomskinlig. Transuraner, grundämnen, som komma efter uran i periodiska systemet. De äro radioaktiva och instabila och förekomma ej i naturen. F. n. (1949) finnas följande fyra: neptunium GsNp), plutonium (b4Pu), americium (øsAm), curium (bo Cm). Jämte grundämnena 90-—92 utgöra de aktinid-gruppen. Bohr anser gränsen för T. ligga omkr. atomvikten 100. Transversal, tvärsöver gående, matem., skärningslinje, linje, som skär en serie andra linjer, en triangel eller annan figur. Transversalaxel, matem., för en hy-perbel symmetrilinje, som skär hyperbelns båda grenar. Oftast avses endast den del, 2a, som ligger mellan hyperbelns toppar eller vertices. Transversell. 1. Matem. Tvärsöver gående, se Transversal. 2. Fys. En vågrörelse är transversell, om svängningarna ske vinkelrätt mot fortplantningsriktningen, såsom i vattenvågor och i den elektromagnetiska vågrörelsen, som ligger till grund för ljusfenomen, radio m. m. Trapets, plan, rätlinig fyrsiding. Ofta avses parallelltrapets, som har två sidor parallella, de två andra ej parallella. Trebasisk, se Basisk 2. Treelektrodrör, elektronrör med tre elektroder, evakuerat glödkatod-rör som mellan anod och katod har en tredje elektrod, gallret eller gittret. Elektronrörets användning beror framför allt på två egenskaper : en liten variation i gallerspänningen medför en stor variation i anodströmmen (förstär-karrör), ström kan passera endast i ena riktningen (detektor). Trefasgenerator, generator för alstring av trefasström. Trefasmotor, motor för trefasström. En ofta använd typ är asynkronmotorn (induktionsmotorn) ; se d. o. Trefasström, växelström, sammansatt av tre enkla växelströmmar med samma periodtal och 120 graders fasdifferens (en period = 360°). Trefasström ledes i tre ledningar, de s. k. faserna. Treklang, ett ackord, bildat av två terser.