— 189 — Kemisk nomenklatur tetra- fyra, t. ex. i koltetraklorid, CCk tio- svavel, anger vanligen att en syreatom utbytts mot svavel, t. ex. natriumtiosulfat, NaaSaOs (jfr natriumsulfat, Na2SÜ4). tri- tre, t. ex. i svaveltrioxid, SO3. Andelser. - al 1) molekylen innehåller en eller flera aldehydgrupper, • CHO, t. ex. kloral; 2) sömnmedel: luminal, sulfonal, veronal etc. - amin basiskt ammoniakderivat, t. ex. metylamin, CH3 • NH2. - an mättat kolväte : metan, etan, propån, pinan etc. - as enzym: sackaras, maltas, laktas, katalas etc. - at salt: fosfat, silikat, aluminat, acetat, oxalat etc. - azin kvävehaltig sexring, t. ex. fenazin C12N2H8. -azol kvävehaltig femring, t. ex. imidazol, C3N2H4. -dien två dubbelbindningar mellan kolatomer, t. ex. butadien, CH2: CH • CH : CH2. -en en dubbelbindning mellan kolatomer, t. ex. etylen, CH2: CH2. -gen moderämne till, t. ex. kollagen, som är moderämne till lim (kolla). - i- i metallföreningar anger den högre valensen: ferrisulfat, Fe2(SO4)3, kuprioxid, CuO, stanniklorid, SnCU. Jfr -o-. - id binär förening: järnkarbid, FesC, silverbromid, AgBr, koldisulfid, cs2. - in vanligen kvävehaltig org. förening: alanin, anilin, glycin, nikotin etc. - it salt eller mineral: nitrit, sulfit; angit, limonit etc. - o- anger den lägre valensen hos en metall, t. ex. i stannosulfid, SnS; merkuroklorid, HgO. Jfr -i-. - ol vanligen en hydroxylförening: metanol, fenol, pyrogallol, kreosol. - on molekylen innehåller en ketongrupp, : CO, t. ex. aceton, pyramiden. - os kolhydrat: glykos, sackaros, xylos. - ul i oxidul angav förr lägre valens än vanligt hos det oxiderade ämnet, t. ex. kväveoxidul, N20. Nu skrives dikväveoxid. - ur angav tidigare låg valens hos metallen: järnklorur, FeC12. Numera skrives järndiklorid, järn(II)klorid eller ferroklorid. - yl radikal: metyl, etyl, karboxyl, fenyl etc. Siffror och grekiska bokstäver. Järn(III)sulfat betyder sulfat av trevärt järn, koppar (I)klorid klorid av envärd koppar etc. Kolatomerna i en kedja bruka utmärkas med grekiska bokstäver, a, (i y etc. Ex.: valeriansyra (med början närmast karboxylgruppen) : CH3 • CH2 • CH2 • CH2 • COOH ö y p a Om en väteatom vid p substitueras t. ex. av en kloratom, uppstår jö-klor-valeriansyra. Kolatomerna i en ring numreras medsols : . A, Om t. ex. väteatomerna vid 1 och 3 i bensol, CbHb, substitueras med OH-grupper, uppstår 1,3-dioxibensol, CeH4(OH)2, resorcin.