Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågeformuläret, som var uppställdt och uppskrifvet
på förhand
»Hur var det vidare?» fortsatte presidenten
förhöret.
»Jag for hem,» fortsatte Katjuscha, en smula
dristigare, då hon endast såg på presidenten, »och
gick och lade mig. Men jag hade nätt och jämt
somnat, då jag blef väckt af vår tjänstflicka,
Bertha. ’Kom, din köpman är här igen.’ Han var
där» — åter uttalade hon med synbar fasa ordet
han — »han ville skicka efter vin, men alla hans
pengar voro slut. Då skickade han mig hem till
hotellet, sade mig, hvar pengarne lågo, och hur
mycket jag skulle taga. Och jag for.»
Presidenten hade under tiden hviskat med
domstolsledamoten till vänster och icke hört, hvad
Katjuscha sade, men för att visa, att han hört
allt, upprepade han hennes sista ord.
»Ni for. Nå, och sedan?» frågade han.
»Jag for och gjorde, som han befallt — jag
gick in i hans rum, men jag gick icke dit ensam,
utan ropade in både Simon Michajlovitsch och
henne,» sade hon, pekande på Eufemia.
»Hon ljuger, jag hade icke en tanke på
att gå in...» började Eufemia, men blef
nedtystad.
»I deras närvaro tog jag fyra tiorubelssedlar,»
fortsatte Katjuscha med dyster min, utan att se
på den andra.
»Nå, och lade icke den anklagade, då hon
tog de fyrtio rublerna, märke till, hur mycket
pengar där fanns?» frågade åter prokuratorn.
Katjuscha spratt till; hon visste icke hur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
