Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
l.EÖ TOLSTOY.
er dom. Intrången i betydelsen af denna
förbrytelse, i den fara, som hotar samhället genom
sådana, så att säga, patologiska individer som
Katerina Maslof, och skydden det från besmittelse,
skydden de oskyldiga, kraftiga elementen af detta
samhälle från besmittelse och undergång!»
Och liksom själf öfverväldigad af den
förestående domens vikt och betydelse, sjönk allmänna
åklagaren ner på sin stol, tydligen ytterst belåten
med sitt tal.
Frånräknadt alla vältalighetsblomster, var
meningen af detta tal, att Katerina Maslof
hypnotiserat köpmannen, inlistat sig i hans förtroende,
och då hon kom till hans rum med nyckeln för
att hämta pengarna, själf velat taga alltsammans,
men då hon öfverraskats af Simon och Eufemia,
blifvit tvungen att dela med dem. För att sedan
dölja spåren efter sitt brott, hade hon följt med
köpmannen tillbaka till hotellet och där förgiftat
honom.
Efter allmänna åklagarens tal reste sig från
advokatbänken en medelålders nian i frack, med
stort halfcirkelformigt hvitt skjortbröst och höll
med flytande tunga ett försvarstal för Kartinkin
och Eufemia. Det var den af dem med 300 rubel
betaide sakföraren. Han rättfärdigade dem båda
två och lade hela skulden på Katjuscha.
Han förnekade dennas påstående, att Eufemia
och Simon varit inne hos henne, då hon tog
pengarna, och förklarade bestämdt, att öfverbevisad
giftblanderska, som hon var, hade hennes utsago
ingen vikt. De 2,500 rublerna kunde godt ha
blifvit hopsparade af två arbetsamma och hederliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
