Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
173
af fångarna nere på gården hade gjort något, som
väckt allmän munterhet.
»Ack, din rackare! Så du bär dig åt,» utropade
den rödhåriga, och skakande i hela kroppen af
skratt och med ansiktet tryckt mot gallret,
började hon skrika de mest oanständiga ord, man
kan tänka sig.
»Seså, din otäcka skrikhals till käring! Hvad
väsnas du för!» sade Korablefskan skakande på
hufvudet åt den rödhåriga, och vände sig därpå
åter till Katjuscha: »Hur många år?»
»Fyra,» svarade Katjuscha, och tårarna
strömmade så häftigt ur hennes ögon, att en föll på
cigarretten. Hon kramade förargad ihop den,
kastade bort den och tog en annan.
Banvakterskan tog genast upp den bortkastade
cigarrettstumpen, fastän hon icke själf rökte, under
det hon fortsatte att prata.
»Ack ja, sanningen, den ge de till svinföda,
min dufva lilla,» sade hon. »De göra bara, som
dem lyster. Och vi, som just undrade, om de
skulle ge dig fri. Matvejevna sade, att de skulle,
det, men jag sade nej, jag har som en aning,
sade jag, min dufva lilla, att de skulle göra kål
på henne, och så gick det också,» fortfor hon,
tydligen med särskildt nöje lyssnande till ljudet
af sin egen röst.
I detta ögonblick hade alla fångarna gått förbi
på gården, och kvinnorna, som pratat med dem,
gingo ifrån fönstret och närmade sig också
Katjuscha. Först kom den glosögda lönkrögerskan med
sin lilla flicka. ’
»Nå, blef det mycket strängt?» frågade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
