Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
I.EO TOLSTOY.
5.
Nechljudof fann det lättare att vara
tillsammans ined pojkarna än med de stora och pratade
under vägen med dem. Den lille i rosenröda
skjortan slutade fnittra och talade lika förståndigt
och erfaret som den äldre.
»Nå, hvem är fattigast hos er?» frågade
Nechljudof.
»Hvem som är fattig? Michajla är fattig,
Semjon Makarof också, och Marfa är mycket fattig.»
»Men Anisja är ändå fattigare. Anisja har
icke en gång någon ko, —■ de ha tagit allt ifrån
henne.»
»Det förstås att hon icke har någon ko, men
så äro de bara tre, de, och hos Marfa äro de
fem,» invände den äldre.
»Ja, men Anisja är änka, hon,» höll den lille
rosenröde fortfarande i sig.
»Du säger, att Anisja är änka, men Marfa
är så godt som änka, hon också,» fortsatte den
äldre gossen. »Det är sak samma, — hon har
ingen man.»
»Hvar är mannen då?» frågade Nechljudof.
»Han äter kålsoppa i fängelset,» sade den
äldre gossen, användande det gängse uttrycket.
»I somras högg han två björkar i herrskapets
skog, och så satte de in honom. Nu sitter han
där på sjette månaden, och hustrun går och tigger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
