Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
113 1
uniformen och fastän de icke sett hvarandra på
sex år, kände Nechljudof i honom genast igen en
af sina bästa vänner från studenttiden.
»Är det icke öfverprokurators-assistenten
Sel-jenin?» frågade han advokaten.
»Jo, än sedan?»
»Jag känner honom mycket väl, det är en
präktig människa.»
»Och en utmärkt öfverprokurators-assistent,
nitisk och verksam. Ni borde ha vändt er till
honom,» sade Fanarin.
»I hvarje fall kommer han då att handla efter
sitt samvete,» sade Nechljudof, som mindes sitt
nära umgänge och sin vänskap med Seljenin och
hans vackra egenskaper af själsrenhet, redbarhet
och soliditet i detta ords bästa mening.
»Ja, nu är det ändå för sent,» hviskade
Fanarin, i det han beredde sig att lyssna till
föredragandet, som just började.
Det första målet gällde öfverklagandet af ett
högsta domstolens beslut, som utan ändring
stadfäst kretsdomstolens utslag.
Nechljudof hörde på och försökte begripa
meningen af hvad som sades, men liksom i
kretsdomstolen försvårades detta i hög grad af att man
icke talade om, hvad som egentligen utgjorde
hufvudsaken, utan om fullständiga bisaker. Frågan
gällde en tidningsartikel, i hvilken man beskyllde
direktören i ett visst aktiebolag för bedrägeri.
Det tycks väl, som om det enda viktiga hade
varit att taga reda på, om det var sant, att
direktörn i aktiebolaget bestulit aktietecknarna, och
hur man i sä fall skulle hindra honom från att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
