Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
9
vid öfvertagandet af konvojen. Han såg tyst på
henne, som om han öfvervägde.
»Det gör mig detsamma, bär henne, om ni
vill. Det är så lätt för er att tycka synd om
dem, men om de rymma sin väg, hvem har då
ansvaret?»
»Hur skulle han kunna rymma med den lilla
flickan?» frågade Marja Pavlovna.
»Jag har icke tid att resonera med er. Tag
henne, om ni vill.»
»Skall jag lämna henne barnet?» frågade
soldaten.
»Ja.»
»Kom till mig,» sade Marja Pavlovna, i det
hon försökte locka flickan till sig.
Men barnet sträfvade bara alltjämt skrikande
att komma tillbaka till fadern ur armarna på sol.
daten och ville icke gå till Marja Pavlovna.
»Vänta, Marja Pavlovna, till mig vill hon nog
komma,» sade Katjuscha och tog fram en kringla
ur påsen.
Flickan kände Katjuscha, och när hon
varseblef hennes ansikte och kringlan, gick hon till henne.
Allt blef tyst igen. Portarna öppnades,
fångarna trädde ut, ordnades och räknades åter af
soldaterna, påsarna staplades upp och surrades fast,
och de sjukliga och klena placerades på vagnarna.
Katjuscha ställde sig med flickan på armen bland
kvinnorna bredvid Fedosja. Simonson, som hela
tiden uppmärksamt följt, hvad som försiggått, gick
med långa, beslutsamma steg fram till officern,
som nu afslutat alla sina anordningar och just
skulle stiga upp i sin tarantass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
