Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
LEO TOLSTOY.
han visade, hur axlarna krampaktigt höjdes och
sänktes, ’och så drog skarprättaren till, så att
snaran skulle glida hårdare ihop, och så var det
färdigt, och de rörde sig icke en smula mera. Icke
hemskt alls’, sade Kryltsof, upprepande
fångvaktarens ord, och försökte småle, men brast i stället
i gråt.
Sedan satt han länge tyst, i det han andades
tungt och sträfvade att svälja ner snyftningarna.
»Från den stunden blef också jag revolutionär.
Ja,» sade han, då han blifvit lugn igen och
afslutade i korthet sin historia.
Han tillhörde folkuppviglarepartiet och var till
och med chef för desorganisationsgruppen, som
hade till mål att skräckslå regeringen så, att den
själfmant afstod från makten och erkände folkets
rätt. För detta ändamåls vinnande for han än
till Petersburg, än utomlands, än till Kief, än till
Odessa och hade öfverallt framgång. Men en
person, som han fullt litade på, förrådde honom.
Han blef arresterad, ställd inför rätta, kvarhölls
två år i fängelset och dömdes sedan till
dödsstraff, hvilket dock förvandlades till straffarbete på
obestämd tid.
I fängelset fick han lungsot och hade nu,
under de förhållanden, hvari han befann sig,
tydligen endast några månader kvar att lefva. Och
det visste han och ångrade icke, hvad han gjort,
utan sade, att om han ägde ett lif till, skulle han
ägna det åt samma uppgift, åt tillintetgörandet af
den sakernas ordning, som kunde möjliggöra sådant,
som det lian sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
