Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19 - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
LEO TOLSTOY.
tankar somnade han först efter andra banegället
ocli sof tungt och godt trots lopporna, som hoppade
omkring honom, bara lian rörde på sig.
20.
Då Nechljudof vaknade, hade skjutsbönderna
längesedan farit sin väg, och gästgifverskan kom
mätt efter frukosten och torkande den tjocka, svettiga
halsen med näsduken, in och sade, att en soldat
varit där från etappstationen med en biljett.
Biljetten var från Marja Pavlovna. Hon skref, att
Kryltsofs anfall var allvarligare, än de trott. »Vi
ville först lämna honom här och stanna hos honom,
men det tilläts icke, utan vi föra honom med oss,
men frukta det värsta. Försök att laga så, att
om han blir kvarlämnat i staden, någon af oss
får stanna hos honom. Om det härför erfordras,
att jag skall gifta mig med honom, så är jag
naturligtvis beredd till det.»
Nechljudof skickade en pojke till
skjutsstationen efter hästar och gjorde sig skyndsamt i
ordning. Han hade ännu icke hunnit dricka sitt
andra glas te, då trojkan kom inkörande på gården
med klingande bjällror och med hjulen skramlande
öfver den frusna smutsen som på en stenläggning.
Efter att ha gjort upp sin räkning med den
tjock-halsade värdinnan, satte Nechljudof sig upp i
telegan och befallde skjutsbonden köra så fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
