Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
103
»Jaså. Nå?» sade generalen.
»Man lofvade mig i Petersburg, att
underrättelse om denna kvinnas öde skulle sändas mig
senast i denna månad och till denna stad ...»
Utan att taga ögonen ifrån Nechljudof, sträckte
generalen ut sin korta hand mot bordet, ringde
och fortsatte att tyst höra på, i det han blossade
på cigarretten och högljudt harklade sig.
»Nu ville jag be, att hon om möjligt blefve
kvarhållen här, till dess svaret på nådeansökningen
anländer.»
En uniformsklädd ordonnans inträdde.
»Fråga om Anna Vasiljevna är uppstigen,»
sade generalen åt denne, »och tag in mera te.
Och vidare?» vände han sig till Nechljudof.
»Min andra begäran,» fortsatte Nechljudof,
»gäller en politisk fånge, som medföljer samma
konvoj.»
»Ahal» sade generalen och nickade
betydelsefullt.
»Han är svårt sjuk — döende. Och troligen
kommer han att kvarlämnas här på lasarettet. Nu
är det en af de kvinnliga politiska fåDgarna, som
skulle vilja stanna hos honom.»
»Hon är icke släkt med honom?»
»Nej, men hon är villig att gifta sig med
honom, ifall det skulle bereda henne möjlighet
att få stanna hos honom.»
Generalen hörde tyst på, alltjämt rökande och
såg skarpt på Nechljudof med sina glittrande ögon;
tydligen ville han förvirra honom med sin blick.
Då Nechljudof slutat, tog han en bok från
-bordet, vätte på fingrarna och började hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
