Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Geografiska föreställningar och kunskaper hos forntidens folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med handelsflottor segla på Neilos (Nil) och Arabiska viken ända
till Indien, så ha äfven dessa land blifvit mera bekanta för våra
samtida än för våra förfäder.» Norr och öster om Iaxartes
(Sir-Darja) känner Strabon hvarken floder eller sjöar. Högasien med
sina terrasser, öknar och bergkedjor har af ålder lagt stora hinder
i vägen för samfärdseln. Dock kunna vi tro på en förbindelse
med Kina redan den tiden. Det inre landet, hvars köpmän till
europeerne öfverförde de dyrbara sidentygen under de i Kina
gängse benämningarna, hette Tokaristan och hörde ännu till det
helleniskt-baktriska riket. Intressant är Strabons förmodan om en
annan bebodd verld mellan vestra Europa och Asien. »Att anställa
undersökningar om hela jorden, säger han, och om hela den båge af
jordperiferien, hvarom vi tala, tillhör en annan vetenskap, till
exempel huru vida denna båge äfven är bebodd på den andra
fjerdedelen. Om den är det, så bebos den dock icke af sådana
menniskor som hos oss; fast mera måste man betrakta denna
verldsdel som en annan bebodd verld, hvilken visserligen är sannolik.»
Först som åttioårig gubbe började Strabon utarbetandet af sin
geografi, ett bevis på, huru omsorgsfullt han förberedde och
utförde sitt verk. Hans arbete sönderfaller i sjutton böcker, af
hvilka de båda första på visst sätt bilda en inledning, så till vida
att geografiens begrepp klargöres, föregångarnes fel omtalas och
några punkter af den matematiska geografien behandlas. Af de
följande böckerna handla åtta om Europa, sex om Asien och den
sjuttonde om Egypten och Libya.
Strabons mest betydande efterföljare var Klaudios Ptolemaios
(omkring 150 e. K.), hvilken var den förste, som förfor på strängt
geometriskt sätt och bragte jordkunskapen till en sådan grad af
utbildning, att man icke hann längre i forntiden, ja, att den till
och med i medeltiden tillfredsstälde det geografiska behofvet lika
mycket, som Ptolemaios’ förnämsta astronomiska verk, efter den
arabiska öfversättningen kalladt Almagest, var tillräckligt som
lärobok i stjernkunskapen. Ptolemaios bestämmer i de åtta böckerna
af sin geografi landens gränser, bergsträckornas, öarnas,
hafsvikarnas och sjöarnas början och slut, flodernas källor och mynningar
samt de särskilda orternas läge. I stället för meridianerna och
parallelkretsarna, som skära hvarandra i räta vinklar, uppfann han,
stödjande sig på Hipparkos, en projektionsmetod, vid hvilken
afseende gjordes på jordens klotform, så att den plana bilden på
kartan närmelsevis riktigt återgaf klotytan.
Särskildt värde fick denne geografs verk genom 27 af
Agatodaimon uppgjorda kartor, af hvilka 10 framställa Europa, 4 Afrika
och 12 Asien, medan en öfversigtskarta återgifver hela jorden.
En blick på vidstående generalkarta af Ptolemaios visar genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
