Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upptäckten af sjövägen till Indien - 1. Godahoppsuddens kringsegling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdiga, lugna beteende, lians artiga språk förtjuste både in- och
utländingar. Ryktbara främlingar funno hos honom det
gästvänligaste mottagande, och ingen lemnade hans slott utan att ha
erhållit något bevis på denne sällsynte furstes ädelmod. Mot sina
landsmän var han artig utan att eftergifva något af sin värdighet;
för fäderneslandets välfärd visade han sig städse ega mod till
uppoffringar, så väl i striden, hvilken var motbjudande för hans milda
väsen, som i freden, hvilken han älskade; personliga
förolämpningar, huru kränkande de än kunde vara, hämnades han aldrig
hvarken genom handling eller genom hat eller illvilja. Han bevisade
alla godt och kränkte ingen; han fylde de fattiges händer och
gladde de rikes fåfänga. Blott en fruktan kände han, fruktan att
göra ondt; blott ett tal lemnade han intet gehör, råhetens och
skamlöshetens tal. Sålunda skildrar Azurara, författaren till
»krönika öfver Guineas upptäckt och eröfring» och en samtida till
prins Henrique, den ojemförlige mannen, hvars valspråk, »önskan
att göra godt», på det mest träffande sätt kännetecknar hans ädla
sträfvan.
Många omständigheter bidrogo i medeltiden att leda de
europeiska nationernas uppmärksamhet på östern. Huru mödosamt
korstågen än aflupit för sina upphofsmän, hade de dock icke blott
väckt längtan till fjerran land, utan äfven gjort de vesterländska
nationerna närmare bekanta med österlandets lif, seder och
rikedomar samt derigenom gifvit en väckelse att allt ifrigare odla
handelsförbindelserna med österlandet. Emellertid gjorde en annan
omständighet, att de vestra nationerna rustade sig till en kedja
af sjöföretag och upptäcktsfärder: det var kriget med morerne
på den iberiska halfön.
Arabernes vidsträckta handelsföretag hade öfversvämmat Spanien
och Portugal med österns rika alster; till följd af kampen mot
muhamedanerne råkade nu den indiska varuhandeln i stockning,
och detta kändes obehagligt så för rike som fattige. Då
portugiserne voro de förste, som utdrefvo morerne, måste de också först
känna denna saknad och söka ersättning. Ceutas eröfring (1415),
hvarvid prins Henrique fortjenade sina sporrar, var det första steget
till de senare upptäckterna, och prinsen var just rätte mannen att
inleda dem, emedan nit för vetenskapen, ridderligt mod och
ihärdighet förenade sig hos honom. Ett väsentlig stöd fann han i sin
broder dom Pedro, som från Venezia förde med sig åt honom
Marco Polos resebeskrifning och en karta öfver jorden, som skulle
härstamma från denne berömde upptäcktsresandes hand.
Efter sin hemkomst från Ceutas eröfring plägade prins Henrique
hvarje år utrusta en expedition för utforskning af Afrikas kust.
Hans rika inkomster som stormästare för kristosorden gåfvo honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
