Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upptäckten af sjövägen till Indien - 2. Indiens upptäckare och eröfrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt mottagen med stora ärebetygelser, i synnerhet af konungen,
som äfven utnämde honom till grefve.
Redan före Grämas återkomst hade Francisco d’Albuquerque
med sex fartyg seglat till Indien. De kommo i rättan tid, ty
perumal hade under tiden bragt konungen af Kotsjin i svårt trångmål
och nödgat honom att söka sin tillflykt i ett starkt kastell på en
närbelägen ö. Portugiserne återinsatte nu sin bundsförvandt i hans
välde, och af tacksamhet tillät han dem att uppbygga Fort Santiago
på kusten af hans land. Detta var portugisernas första nybygge
i Indien. Då flottorna seglade hem, anförtroddes dess försvar åt
en man med stort hjeltemod, Duarte Pacheco Pereira, hvilken,
fastän blott tre fartyg och 160 man stodo till hans förfogande,
har utförde till det underbara gränsande bragder. Knapt hade
nämligen flottorna afseglat, förrän perumal infann sig med hela
sin land- och sjömakt för att alldeles tillintetgöra radsjan af Kotsjin.
Hans här bestod af 70 000 man, 200 musketerare och 380
kanoner, medan radsjan af Kotsjin blott kunde förfoga öfver 5 000
man illa beväpnade och dertill ytterst opålitliga trupper, så att
Pereira endast såg sig hänvisad till sin uthållighet och sin lilla
tappra skaras ståndaktighet. Men hans djerfva ande och den
europeiska krigskonstens öfverlägsenhet räddade honom. Alla
perumals angrepp voro fåfänga; efter sex månader afstod han, full af
blygsel och missmod, från ett krig, som redan kostat honom 18 000
man. Pereiras bragd vann i hans fädernesland den allmännaste
beundran, och då han sedan återkom dit, mottogs han af hela
Lisboa med högt jubel som en utomordentlig hjelte.
Och sådan ära förtjente han icke blott för sin tapperhet, utan
ock för sin oegennytta. Då radsjan af Kotsjin ville rikligen
belöna honom för hans bragder, afslog han allt och bad blott om
ett skriftligt intyg om sina der utförda bedrifter. Konung
Manuel gaf honom sedan en befälhafvarplats i Guinea, men här
dukade hans redlighet under för hans fienders ränker. På deras
anklagelse fördes han i kedjor till Lisboa och kastades der i
fängelse. Väl kom hans oskuld i dagen, man frigaf honom åter, men
på hans förtjenster tänkte man icke vidare och lät honom dö i
fattigdom.
Hela Portugal hade småningom kommit till klar insigt om
Indiens stora betydelse, och derför fattades det icke dugliga män,
som sträfvade att genom nybyggesanläggningar dels vidmakthålla,
dels vidga handelsförbindelserna. Till betryggande af det vunna
skickades 1505 dom Francisco d’Almeida med 22 fartyg och
1 500 man till Indien med uppdrag att blott återsända lastdragarna
med rik laddning, men deremot behålla de öfriga fartygen som
stående flotta i Indien. Äfven skulle han vara betänkt på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
