Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Perus och Chiles eröfring af Pizarro och Almagro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ock icke alla de tusenden, som den spanska halfön ännu i
många årtionden utsände för att kufva och öppna den nya
verldsdelen, vunno det högsta priset af drömd jordisk lycka, rykte och
guld, så fyller dock historien om deras ofta underbara bedrifter i
den vestra hälften af vårt jordklot många af de märkvärdigaste
sidorna i mensklighetens lefnadsbeskrifning. Till dessa stordåd
hör också underkufvandet af Sydamerikas vestra kust, hvilket
likaledes skedde under Karl V:s regering, blott få år efter Mejicos
fullständiga eröfring. Till att fullända det af den olycklige
Balboa började företaget att taga i besittning landen söder om
Panamanäset var hans mördare icke rätte mannen. Väl förlade den
oduglige Pedrarias d’Avila kolonien till den motsatta sidan af
Panamanäset, men härigenom blef i sak ingenting förbättradt, ty
honom fattades gåfvan att uträtta något dugligt. Emellertid kom
en annan lyckojägare, Andagoya, 1522 under sin söder ut riktade
färd till den lilla floden Biru, der han fick närmare
underrättelser om det i södern blomstrande stora inkariket. Om det nya
guldlandet spridde sig snart de underbaraste rykten. De kommo
äfven för öronen på två efter skatter och ära törstande
äfventyrare, af hvilka den ene redan under Balboa fått kännedom om
mångahanda rörande ett stort söder ut liggande rike. Francisco
Pizarro, hvilken vi redan mött, och Diego de Almagro
förenade sig nu med Hernando de Luque och grundade det sedan
så berömdt vordna »biruanska upptäcktsbolaget».
De först nämda märkvärdiga männen voro båda af låg härkomst,
ja, om Pizarro, oäkta son till en spansk officer, berättas, att han
som gosse vaktat svin i Trujillo. Så mycket är säkert, att
gossen uppväxte i smuts och okunnighet och, för att undgå en
sannolikt välförtjent tuktan, rymde från sin fader, som senare tagit sig
honom an. Han begaf sig till Vestindien, kämpade på Cuba och
Hispaniola samt följde, redan fyrtio år gammal, den företagsamme
Hojeda, såsom vi veta, på hans tåg till Darien äfvensom den
olycklige Balboa öfver näset till Söderhafvet, just då alla kolonister
i Darien icke talade om någonting annat än de nya undren och
guldlandet i södern. Fastän han sjelf hvarken kunde läsa eller
skrifva, var han dock rätte mannen att föra en expedition till det
land, som var föremål för hans häftiga trängtan. Vinningslystnad
och äregirighet lemnade honom ingen ro eller rast, förrän han bragt
till stånd det ofvan nämda bolaget till upptäckande och eröfring af
nya områden i Sydamerika.
Det var i november 1524, som han med ett enda fartyg och
112 man afseglade från Panama för att störta ett stort rike. Man
upptäckte först en låg, föga befolkad kust, der brist och sjukdomar
härjade bland manskapet, så att Pizarro såg sig tvungen att vända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
