Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan två och tre millioner själar, bland dem 500 000 nyengländare,
och egde ett antal slafvar, som i de södra provinserna gick
temligen jemt upp mot antalet af hvita invånare.
Med tillfredsställelse kunde kolonierna blicka på frukterna af
en lång strid. Hädanefter voro deras gränser tryggade mot alla
afsigter af medtäflare och fiender. Otvifvelaktigt gick, om
moderlandet lemnade dem tid att hemta sig, handel och vandel en
utomordentlig blomstring till möte.
Vida, oöfverskådliga, ännu ouppodlade områden stodo öppna
för fliten och företagsamhetsandan hos en driftig, måttlig och
intelligent samt derjemte ständigt växande befolkning.
Sedan dess började de östra staternas kolonister oupphörligt
framtränga vester ut. På den tiden lefde ännu talrika och
vapenföra indianstammar på slätterna och i skogarna, men i
synnerhet i de vidsträckta bergstrakterna mellan Mississippi och
Atlantiska hafvet. Vidt omkring lyste då ännu ur urskogen eller på
präriernas vida rymder den röde mannens signaleldar.
Snart var dock allt angränsande land rensadt från indianerne,
och den hvite mannens plog drog äfven der sina fåror allt längre
åt vester.
Detta är i stora drag historien om koloniseringen af de
förnämsta staterna i den stora amerikanska republiken under
stjernbaneret. Att skildra historien om affallet af Nya Englands stater och
deras sjelfständighetsstrid ligger fjerran från denna boks uppgift.
Vi ha hunnit till slutet af vår mönstring af de
anmärkningsvärdaste upptäcktsresorna och statsbildningarna i den fjerde
verldsdelen. Bland de senare resorna till afslöjande af Amerikas inre
kunna vi här endast helt kort framhålla några synnerligt vigtiga.
Den mest betydande bland alla resande i Amerika är
Alexander von Humboldt, som med sin vän Aimé Bonpland den
16 juli 1799 vid Cumana i Venezuela beträdde den amerikanska
jorden och derifrån till 1804 bereste en stor del af södra och
mellersta Amerika. Båda dessa lärde genomvandrade halfön Araya,
bestego Silla de Caracas och genomströfvade Llanos, foro på
Apure till Orinoco och funno Cassiquiare, som genom Bio Negro
förbinder Amazonfloden med Orinoco. Humboldt for sedan uppför
Magdalenafloden och vandrade derifrån öfver Cordillererna till
Quito, besteg den 22 juni 1802 Chimborazo, begaf sig sedan till
Amazonflodens dal och åter tillbaka öfver Lima till Mejico, som
han genomtågade tvärs öfver, hvarvid han besökte den
märkvärdiga vulkanen Jorullo. Utrustad som knapt någon annan före honom,
blef Humboldt grundläggaren af Amerikas fysikaliska geografi.
Han hemförde mer än två hundra astronomiska ortbestämningar,
bland hvilka vi blott vilja nämna bestämmandet af Callaos, Quitos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
