Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Nederländarne på Java och de öfriga ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temligen osäkra vägen öfver oceanen, och då Spanien i mörk
despotism sökte nedtrycka borgarnes frihetsanda, hade dessa redan
blifvit nog mäktiga till sjös för att med framgång börja striden
till och med mot Europas största makt. Efter lång och het kamp
måste Felipe erkänna fruktlösheten af sitt företag; uppehåll
inträdde i striden, ehuru den verkliga freden slöts först många år
senare. Men under tiden hade de frivordna nederländarne dragit
handeln till sig till sådan grad, att till och med de fiendtliga
spaniorerne voro tvungna att af dem köpa största delen af sina
krigsförnödenheter, sina vapen och sin ammunition.
Felipe II såg blott med största vedervilja de holländska
fartygen i sina hamnar; dock skulle, i fall han vägrat dem tillträde
till de spanska farvattnen, all handel sannolikt ha dragit sig till
Portugal. Men då sedan 1580 Portugal af hertigen af Alba lagts
under den spanska spiran, undertryckte Felipe icke längre sin
önskan att tillintetgöra Hollands handel. Besättningarna på de från
Holland till de spanska och portugisiska hamnarna ankomna
fartygen fängslades, sjelfva fartygen togos i beslag och
undersåtarne förbjöds all vidare handel med invånarne i de upproriska
provinserna. Detta slag skulle verka dödligt på Hollands handel,
såsom Felipe, begge Indiernas herre, trodde. Lyckligtvis ha dock
tyrannernes maktspråk icke alltid den af dem önskade verkan. I
detta fall var Felipe blott verktyget till Hollands allt större
förkofran, som till och med skedde på hans egna staters bekostnad.
Då den dittills varande källan för de ostindiska varorna var
tillstoppad, gälde det nu för holländarne att anstränga alla krafter
för att om möjligt, liksom portugiserne, hvilka sedan nära ett
århundrade tillbaka fattat fast fot i Ostindien, knyta direkta
handelsförbindelser med de der varande folken. Först ville man dock
ännu kringgå de mäktiga portugiserne och företog sig derför att
längs Europas och Asiens norra kuster söka en väg till
Ostindien. Redan omkring midten af sextonde århundradet hade
nederländarne seglat bortom Nordkap och kort derefter kommit till
Arkangelsk. Några år senare utrustade borgarne i Enkhuizen
två fartyg, med hvilka amsterdamarne förenade två till, för att
fara längre åt nordost. Det gälde att uppsöka landet Katai eller
Kina, hvarom en nederländsk köpman, som länge lefvat i
moskovitisk fångenskap, hört talas. Redan innan århundradet gått till
ända, utsände 1594—1596 generalstaterna och Amsterdams
köpmanskår förnyade gånger ansenliga flottor för att finna den
nordöstra genomfarten till Kina och Indien, dock utan att, trots
sjöfararnes, i synnerhet den skicklige Barents, djerfvaste
ansträngningar, komma till målet.
När alla dessa med största energi bedrifna företag dock voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
