Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 2. Den oceaniska överlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knapt hade en timme förflutit, förrän man på däcket såg
ingenting annat än de såtaste vänner parvis vandra omkring arm i
arm. Man skulle kunnat tro, att vi redan i åratal varit der.
Klädespersedlar hade det högsta värde för tahitierne. Den, som
tillhandlat sig en sådan, sprang omkring som en besatt.»
Genom kristendomens införande ha lefnadssätt, bostäder,
husgeråd, handel med mera på Sällskapsöarna blifvit annorlunda.
Fordom voro invånarne vackert tatuerade, numera äro blott äldre
personer det; moraierna, ställen, der man visade de döde gudomlig
dyrkan, äro förstörda, gudabilderna uppbrända eller sönderhackade
(till bevis på, att afgudarne voro maktlösa, begagnade Pomare en
tid bortåt den förnämste afgudens bild till huggkubb), och tabu
eller det heliga bannet är afskaffade Dessa utomordentligt
fruktbara öar stå under franska regeringens beskydd. Hufvudorten och
den franske representantens och myndigheternas residens är Papete
eller Papiti, hvilket skildras som en tjusande belägen by, hvari
bredvid infödingarnes torftiga hyddor guvernörens fast bygda
boning och det så kallade kungliga palatset befinna sig.
Från denna grupp begifva vi oss längre öster ut och komma till
Paumotuöarna eller Låga öarnas arkipelag. De äro ogement
farliga för de sjöfarande, enär öarna till följd af vulkaniska
höjningar och korallpolypernas fortsatta verksamhet äro omgifna af ref
och grund. De till denna grupp hörande öarna, omkring 80 till
antalet, upptäcktes en och en af olika sjöfarare på olika tider,
men blefvo först i detta århundrade nogare utforskade och erhöllo
af geograferne mycket betecknande namn. Fleurien kallade dem
Onda hafvets arkipelag, Bougainville Farliga öarna,
Krusenstern Låga öarna, medan de af tahitierne kallades Paumotu,
det vill säga Ömolnet. De förekomma äfven under namnet
Perlöarna och skola hädanefter med samtycke af fransmännen, hvilka
utöfva protektoratet öfver denna grupp, kallas Tuamotu, det vill
säga Aflägsna öarna. »En storm, säger Kotzebue, medför i
dessa trakter fartygets oundvikliga undergång, och till och med
den noggrannaste karta kan icke skänka någon räddning, enär
strömmen är stark, landet lågt och vinden för häftig för att lovera
tillbaka, om man hade den olyckan att komma för nära ett ref.
Hafvets djup kan icke utrönas på ett afstånd af flere hundra
meter, följaktligen kan sänklodet icke tidigt nog varna för faran;
äfven äro ankarna utan nytta, ty redan på ett helt ringa afstånd
från ön finner man 100 meters djup och strax derpå ingen botten
mer.» Redan Quiros upptäckte dessa öar; andra sjöfarare ha
funnit ännu flere, men sannolikt är ännu mången ö obekant för
europeerne. Deras invånare likna dem på Sällskapsöarna, men äro
långt efter i kultur och till en del ännu menniskoätare; dock har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
