Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Februari underrättelse till Sigismund um det kommande
kyrkomötet.
Den 25 Februari skulle deltagarna samlas. Den dagen
var fastlagssöndag; men icke på långt när alla infunno sig
redan då. När man i släde skulle tillryggalägga vägen från
Växiötrakten eller från Piteå till Upsala, kunde det också
hafva sina svårigheter att vara framme vid bestämd tid. Än
svårare färd böra finnarna ha haft öfver liafvet midi i vintern.
En mönstring af de förnämsta deltagarna i mötet är
nödvändig för en rätt uppfattning af deras uppträdande. —
Främst i rang bland prästerna stodo de fyra biskopar, som
infunno sig, och den förnämsta bland dem var biskopen i
Linköping, magister Petrus Benedicti. *’ Denne tycks ha
varit svag och eftergifvande till sin karakter; under Johans
tid var han lika ifrig liturgist, som han vid mötet var redo
att fördöma liturgien. Egendomligt var det, att han såsom
den förnämste fick förklara den präst sitt prästämbete för-
lustig, som varit allt för fanatisk anhängare till liturgien.
Han dog såsom biskop 1606. — En helt annan person var
magister Petrus Jonce, biskop i Strängnäs. Liksom Petrus
Benedicti hade han studerat vid Tysklands universitet, samt
sedan anställts vid Upsala akademi. På 1570-talet uppträdde
han i tal och skrift mot liturgien, tills Johan lät fängsla
honom 1581. Han lyckades fly och kom öfver hertigdömet
och Danmark till Tyskland. Hertig Karl hemkallade honom
snart och gjorde honom till kyrkoherde i Nyköping 1585
samt till biskop i Strängnäs 1586. Vid mötet utöfvade han
stort inflytande, ehuru han måste försvara sig mot beskyll-
ningar för kalvinistiska åsikter. Han dog i Strängnäs 1607.
* Under medeltiden började präster eller i allmänhet lärda män
att skaffa sig tillnamn af faderns förnamn med den latinska ändelscn
-i. Petrus Benedicti betyder egentligen Benedictus’ son Petrus. Om fa-
dern till en präst hette Erik, tog prästen tillnamnet Erici; om åter en
lekman hette Erik, kalhndc sönerna sig Eriksson. Däremot betyder t.
ex. namnet Bothniensis, att personen i fråga är från Bottniska vikens
kust, liksom Angermannus, att han är från Ångermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
