Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
det beslutet, att de skulle underställas Sigismunds bekräf-
telse. Dessa postulata synas ej fått någon större betydelse,
livarför deras innehåll här kan förbigås.
Det nya förslaget till mötesbeslut, som af de förnäm-
sta prästerna utarbetades, upptog mycket ur hertigens för-
slag, ehuru mest angående formen. Om flera ceremonier
såsom elevation och andra bestämdes, att de skulle afskaf-
fas först om de bevisligen missbrukades, om t. ex. elevatio-
nen orsakade tillbedjan af sakramentet. Rätt att stadga om
deras afskaffande skulle tillkomma biskopen och prästerska-
pet i hvarje stift, förutsatt att alla förändringar skedde “i
stillhet“. Exorcismen skulle bibehållas, “dock så, att man
härmed icke därföre fördömer de församlingar i främmande
land eller höga personer här i riket, som denna icke så
bruka, utan hafva sig den förbehållen, och eljes med oss
öfverensstämma i tron“. Hertigen kunde alltså förbjuda
den i sitt hertigdöme. Ur hertigens förslag upptogs ett ut-
tryckligt förkastande af katolska kyrkans lära och villfarel-
ser, med det tillägg, att mötet äfven ogillade sakramentera-
res, vederdöpares och andra kättares läror.
Detta förslag var färdigt redan på söndagen den 18
mars, så att prästerskapet kunde från predikstolen i dom-
kyrkan kallas till sammanträde, så snart gudstjänsten var
slutad. När alla samlats, läste Erik Schinnerus upp för-
slaget, som man lyckats få af hertigen godkändt redan i
förväg. Nu syntes alla svårigheter vara undanröjda, men
de sista händelserna hade alstrat på inånga håll en bitter-
het och en ömtålighet gent emot hertigen, som åter tog sig
uttryck. Hertigen och sörmlänningarna misstänktes i hem-
lighet hysa kalvinistiska tänkesätt, ehuru Petrus Jonse redan
en gång under mötet tillbakavisat hvarje sådan misstanke
såsom ogrundad. När det första förslaget uppsattes, hade
man icke tänkt på att intaga några bestämmelser med an-
ledning af dessa misstankar, men nu var “där åter en part,
som mycket grannlaga voro och sade sig ingalunda ställa
sig tillfreds, med mindre än att kalvinisterna (och zwinglia-
. am
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
