- Project Runeberg -  Fotografier af det forna Upsalalifvet /
32

(1864) [MARC] Author: Thekla Knös
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

salighetens ö. Den förundrade skalden stirrade framför
sig, som hade hans fantasi bedragit honom. — Nej, der
sorlade verkligen ungdomskällan fram bland myrten,
murgrön och blommande buskar; dess spegel låg klar i
sin gröna gräsram, och rundt omkring stodo Nympherne,
de sju, för att sjunga och dricka ur den. Den ena efter
den andra fyllde sin pokal ur den klara vattenstrålen, och
öfver källan strålade ett kors, som upplyste allt med
diamantklar glans. Fru E., som då med son och dotter
vistades i Upsala, hade uttänkt planen till denna vackra
och lyckade fest. Hennes dotter, som troget hörde Geijers
föreläsningar och bättre än mången student begagnade
sin akademiska tid, hade författat verserna. Der stod
han lycklig och tårögd, blicken ilade från Laura till
Lucinda; han tyckte sig igenkänna välbekanta drag hos de
idealiserade gestalterna: bildhuggeriets stränga, hvitklädda
mö, med de regelbundna grekiska dragen och det i en
antik knut uppfästade, blonda håret, var hans egen dotter;
den milda Cecilias röst hade han ofta med glädje lyssnat
till, och Naideon, som dansade emot honom med en
skiftande Kolibri på axeln och en fjäril sväfvande öfver
kransens blommor, var honom ej heller obekant. De voro dock
alla så inne i det de föreställde, så ett med hans tankas
barn, att det aldrig föll honom in att nu nämna dem
annat än med nymphernas namn. :

Atterboms-festen (d. 19 Febr. 1843).

EBBA (som glädjen, räcker sin far
handen och leder honom ut).
Nu är Ebba glädjen! Se dess vingar
Har hon fått, men ej att fly från dig;
Nej, dess budskap hon ditt hjerta bringar,
Djupt derinom vill hon smyga sig,
All sin fröjd och kärlek till dig bära
Och dig föra nu bland vänner kära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/upsalalif/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free