Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Om det inre lifvet.
nomenverlden fordrades ursprungliga former hos
kunskapsförmågan sjelf. Härmed uppstod frågan om en möjlig
erfarenhet såsom förutsättning för den gifna. I den gifna
erfarenheten fäste han sig vid varseblifningen eller den
empiriska åskådningen och fann i henne formen och
innehållet skilda. Innehållet utgjordes af sensationernas
mångfald, formen gaf åt varseblifningen hennes enhet. Hvarje
varseblifning hade tidens och rummets enhet, men en
verklig varseblifning blef hon först genom förståndets
syntetiserande verksamhet. På den möjliga erfarenheten
öfverflyt-tade han, hvad han hade funnit hos den faktiskt gifna.
Hvad som förutsattes för denna var sålunda mångfaldens
upptagande i tidsenheten och rumsenheten och de
upptagna mångfaldsmomenternas sammanbindning till särskilda
enheter och dessas sammanbindning till ett
sammanhängande helt i en möjlig erfarenhet. Den apprehenderande
och systematiserande verksamheten i den möjliga
erfarenheten innefattade visserligen särskilda synteser, men dessa
kunde icke såsom de i den faktiskt gifna erfarenheten
förekommande synteserna fattas såsom efter hvarandra följande
akter, utan måste tänkas såsom ursprungligen gifna i och
med det menskliga medvetandets enhet Det medvetande,
som i sin enhet innehåller dessa synteser och de genom
dem gifna enheterna eller formerna, är det potentiela
medvetandet, som ligger till grund för allt aktuelt medvetande.
Läran om det potentiela medvetandets enhet blef
sedermera fullständigare genomförd, och i sammanhang dermed
fordrades, att det skulle vara grund icke allenast till
erfarenhetens och fenomenverldens form utan äfven till
hennes innehåll. Men först i Schellings och Hegels
utvecklingslära blef begreppet om det potentiela väsendet full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
