Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Öm det inre lifvet.
är det förklarligt, att hon äfven i sin potentialitet är
indi-viduel eller organisk.
Vi återgå nu till frågan om sinnets och hjertats
gemensamma enhet Vi sågo i det faktiskt gifna aktuelas behof
af det potentiela såsom förutsättning en anledning att gå
tillbaka till det helt och hållet potentiela såsom förutsättning
för allt aktuelt Den nu gjorda undersökningen har visat
otänkbarheten af en ren och fullständig potentialitet Det
är sålunda icke i menniskan såsom ett helt och hållet
poten-tielt väsende, som sinnets och hjertats gemensamma enhet
kan sökas. Väl kan man tänka sig menniskan i en
poten-tialitetsform, i hvilken skilnaden mellan sinne och hjerta, i
allmänhet mellan hennes teoretiska och praktiska sida, icke
framträder såsom på något sätt märkbar, men med detsamma
går man ifrån all uppfattning af menniskan såsom distinkt
fattlig menniska. Derför kan man icke för sinnet och
hjertat angifva någon annan enhet än den, som utgör det
mensk-liga väsendets väsentliga enhet, nemligen det substántiela
sjelfmedvetandet Detta för tanken tillbaka till hennes eviga
väsende. Men om man vill med en gemensam benämning
beteckna menniskan såsom subjekt för sina till formen lägsta
både teoretiska och praktiska funktioner, kan man med
anledning deraf, att hon på sin lägsta utvecklingsgrad
märkbarast framträder såsom ett helt i och genom sin instinkt,
kalla detta subjekt hjerta. Subjektet för menniskans formelt
högre funktioner kallar man då hufvud med afseende på
den öfvervägande betydelse, som den teoretiska sidan i
formelt hänseende har för dessa funktioners sammanhållning
till ett helt. Ehuru man för att beteckna det ifrågavarande
subjektet heldre begagnar benämningen hjerta är
benämningen sinne, kallar man funktionerna med en gemensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
