Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det inre lifvet.
47
Den lifssfer, som tillhör det sedliga lifvet, är den lägre
verklighetsform, som innehåller å ena sidan de oumbärliga
vilkoren och förutsättningarne för den moraliskt fria viljans
aktualitet och å andra sidan det potentiela, som kan
om-bildas till den af förnuftet såsom lifsgrund eller praktisk
bestämningsgrund fordrade formen. Inom denna totala
lifssfer har man att skilja mellan olika, trängre och vidare
sferer. Det finnes, enligt hvad förut visats, i.menniskans
hjerta känslor, som till sitt innehåll äro förnuftiga, fastän de
såsom känslor hafva formen af potentialitet, och sjelfva
menniskohjertat har såsom praktisk känsloförmåga eller
instinkt samma form af potentialitet Hjertat kan fattas
såsom den moraliskt fria viljan i lägre form. Det är då den
lifskraft, som är magt både till moraliskt godt och till
moraliskt ondt Men hjertat kan äfven fattas i en mera
in-skränkt bemärkelse. Då är det den lifskraft eller magt, af
hvilken det sedliga lifvet framgår. Det är det praktiska
förnuftet i formen af praktisk känsloförmåga eller
förnuftsinstinkt Äfven i denna inskränkta betydelse fattadt har
hjertat formen af potentialitet. Den sedliga
lifsverksam-heten har såsom utveckling till sin uppgift att så mycket
som möjligt höja det såsom förnuftsinstinkt fattade hjertat
och dess förnuftiga känslor till formen af formelt högre
vilja och formelt högre viljefunktioner och derigenom vidga
det formelt högre sedliga viljelifvets område. Genom sitt
förnuftiga innehåll äro hjertat och dess känslor samstämmiga
med den förnuftiga viljan och hennes viljeyttringar. De strida
icke mot hennes sjelfständighet, och hos dem finnes icke
någon inbördes söndring och motsats, genom hvilken
harmonien inom viljan och mellan hennes yttringar stores.
Derför hör ock det potentiela, som utgöres af hjertat så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
