Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld - Harald Gabriel Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsbeting. (I Tidskrift for Ketsvidenskab 1892). — En tvistefråga i läran om
vexelindossaiuent. (Dersammastädes 1893). — Ett mindre antal artiklar i Nordisk
Familjebok och bokanmälningar.
Harald Gabriel Hjärne, född d. 2 Maj 1848 på K las torp
i Skaraborgs län, stud. i Upsala 1865, fil. kand. 1871, fil. doktor
med första hedersrummet vid 1872 års promotion, docent i
historia vid Upsala universitet d. 4 Juni 1872, förestod e. o.
professuren i historia Sept. 1882-Jan. 1885, e. o. professor d. 30 Jan. 1885
och ordinarie professor i historia d. 25 April 1889; företagit, dels
på egen bekostnad, dels som Sederholmsk, Letterstedtska
Riksstatens och Filosofiska fakultetens stipendiat, dels med särskildt
anslag af statsmedel, vetenskapliga resor till Danmark 1879, Ryssland
1880, Tyskland, Österrike och Italien 1881—82, Ryssland 1883,
England 1892.
Af trycket utgifvit: Om den fornsvenska nämnden enligt Götalagarne,
akademisk afhandling, Upsala 1872 (äfven utgifven, jemte åtskilliga tillagg, under
titeln nOm den fornsvenska nämnden enligt landskaps-, stads- och landslagarne, V
(i Upsala Universitets Årsskrift 1872). — Statsreglering och konungamakt,
Stockholm 1874 (i Svensk Tidskrift). — Semitenia, Stockholm 1875 (i Illustrerad
Verldshistoria). — Skandinavisk Laghistoria, Stockholm 1876 (i Svensk Tidskrift). —
Antinormannismen i den ryska historieskrifningen, Stockholm 1879 (i Historiskt
Bibliotek). — Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen angående Jakob De la
Gardies fälttåg, Stockholm 1879—80 (i Historiskt Bibliotek). — Frågan om
byzan-t i ne mas historiska betydelse, Upsala 1880 (i Ny Svensk Tidskrift). — Ur de
Aschebergska papperen, Stockholm 1880 (i Bidrag till kännedom om Göteborgs
och Bohusläns fornminnen och historia). — De diplomatiska förbindelserna mellan
Kyssland och Sverige under de första åren af kejsar Alexander I:s regeringstid,
af K. Zlobin; öfversättning från ryskan, Stockholm 1880. — Ur brefvexlingen
emellan konung Johan III och tsar Ivan Vasilievitsch, Stockholm 1880 (i
Historiskt Bibliotek). — En rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan,
Stockholm 1881 (i Historisk Tidskrift, öfvers, på ryska, jemte några tillägg, i Kejs.
Vetenskapsakademiens i Petersburg Handlingar 1882). — Runinskriften på
Forsaringen, Köpenhamn 1881 (i Nordisk Tidskrift for Filologi). — Bidrag till
historien om Sigismunds forhållande till Habsburgska huset, Stockholm 1883 (i
Historisk Tidskrift). — Ett nytt intyg om biskop Petrus Magni, Upsala 1883 (i
Teologisk Tidskrift). — Om förhållandet mellan Landslagens båda redaktioner, Upsala
1884 (i Upsala Universitets Årsskrift). — Till belysning af Polens nordiska politik
före och efter kongressen i Stettin 1570, Upsala 1884. — Sigismunds svenska
resor, bidrag ur polska och italienska källor, Upsala. 1884 — Öfversigt af Sveriges
ställning till främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning, Upsala
1884. — De äldsta svensk-ryska legationsakterna, utgifna efter polska och
italienska källor, Upsala 1S84. — Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska
förebilder, Stockholm 1884 (i Historisk Tidskrift). — Rättelser och anmärkningar
till den svenska öfversättningen af Guizots Europeiska civilisationens historia,
Stockholm 1888. — Spauska armadan, Stockholm 1888 (i Ny Svensk Tidskrift).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
