Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som nu är försvagad, dermed åter upprättas. För
inskränkningen af biskoparnes inkomster anföres dessutom den grund,
att kyrkan genom dessa tillgångar blifvit en verldslig makt,
eller, såsom det hette, att biskoparne här till dags varit
för mäktige, så att de ofta upprest sig emot landets
herrar, bragt riket i förderf, och kommit mången god man
ifrån lif och gods, såsom det skett i ärkebiskop Gustaf
Trolles tid och många gånger tillförene. Ständerna
samtyckte derföre för sig och sina efterkommande, på det riket
efter denna dag måtte vara utan fara, till följande två
försigtighetsmått, som tillika blefvo medel till kronans
förstärkande: a) Biskoparne skulle efter denna dag icke rida med
flera karlar, än konungen dem föresatte: hvad som blef
öfver i deras uppbörd skulle användas att öka kronans
inkomster, hvilket åter borde så ske, att de med konungen
öfverenskommo om en viss penningsumma, som de hade
att till kronan erlägga, b) Biskoparne voro skyldiga att
till konungen öfverlemna de slott och fästen, af hvilka de
voro i besittning[1].
Sådan var sammanfattningen af recessens beslut om
en reduktion, hvars tillämpning i framtiden skulle komma
att medföra nya oredor och svårigheter. Huru mycket af
hemman och gårdar, som genom densamma fråntogs
kyrkan, vet man ej med visshet, men antalet har blifvit
Uppskattadt från 13,000 till 20,000 och derutöfver. Den
förtjenar säkert hvarken det beröm eller det klander, som
blifvit på densamma slösade, emedan den helt enkelt var
i hufvudsak en af rikets dåvarande belägenhet pålagd
nödvändighet. Hade derföre Gustaf Wasa aldrig befattat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
