Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kort, men målande beskrifning Henrik Schück — »fingo
vandra till konungens aldrig nog fyllda skattkammare eller
bortskänktes till de tyska furstar, hvilka lockade af hans
rikedom ingått giftermål med hans döttrar; kyrkornas
koppartak nedsmältes, helgonbildernas smycken fingo pryda hans
drottningar, och messhakar och altardukar ändrades om
till kläder åt de kungliga barnen.» Icke heller lär det
kunna räknas honom till beröm, att han, som så bittert
hatade det romerska påfvedömet, för egen räkning
fullständigt tillvällade sig icke blott politiskt utan äfven kyrkligt
envälde. »Vakten I», skref han en gång till Uplands allmoge,
»edra hus, åkrar och ängar, hustrur och barn, fä och boskap,
och sätten oss intet mål uti regementet, förty oss bör på
Guds och rättvisans vägnar efter alla naturliga skäl eder
såsom en krisdig konung bud och regler föresätta, så att,
viljen I undfly vårt straff och vrede, skolen I vara våra
konungsliga bud lydige så i verldslige saker som i religionen».
Den fullmakt, med hvilken han utrustade sin superintendent,
stod ock knappt i något hänseende efter de fullmakter, med
hvilka påfvens under medeltiden hitskickade legater varit
försedda. Och det var en lycka mer än konungens
förtjenst, att den valde superintendenten Georg Norman aldrig
missbrukade sin vidsträckta befogenhet, utan fastmer, så
vidt omständigheterna det tilläto, brukade henne med en
måtta, som länder honom till heder[1]. Men kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
