Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Om den svenska kyrkoreformationen
och stadgade endast, att »Guds ord och det heliga
evangelium skulle allmänneligen här i landet brukas». Det var
en senare tid förbehållet att fylla bristen.
Ofta har mot Gustaf Wasa, jemte mycket annat, den
anmärkningen blifvit gjord, att han föga bekymrat sig om
den äfven för reformationens framgång så väsentliga
bildningen i landet, och man har till och med påstått, att vid
slutet af hans regering denna bildning skall hafva stått på
en sämre fot än vid början. Alldeles obefogad är väl
kanske icke heller en sådan uppfattning. Från hans
regeringstid finnas åtminstone talrika vittnesbörd om ett förfall, som
skildras i ganska mörka färger. Så klagar ju t ex. konungen
sjelf i ett bref från år 1533, »att der tillförene plägade vara
tu eller tre hundra djeknar, der är nu näppeligen ett halft
hundrade; sommestädes äro ock skolorna platt ödelagda,
riket till en dråplig skada och förderf». Fem år senare
intygar likaledes en Stockholmsborgare, »att skolorna ligga
så godt som nere både här och der»; 1540 heter det, att
»presters, studenters och djeknars embete mycket föraktligt
vordet är, så att ganska få vilja sätta deras barn till skola;
och mot slutet af Gustafs regeringstid uttalar Göran Gylta
en dyster profetia om ett slemt barbari, som inom få år
torde komma att öfvergå hela riket, och på samma gång
en skarp förebråelse till vederbörande för illa använda
tillgångar.
Icke desto mindre lär svårligen kunna förnekas, att
konungen, stundom ända till otålighet, i både ord och
gerning visade ett lifligt intresse för saken, och det kan väl
knappt läggas honom till last, att allt för många af hans
undersåtar tyvärr menade befrielsen från påfvetvång äfven
vara en befrielse från skoltvång och dessutom med synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
