Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Om den svenska kyrkoreformationen
gens sida icke alldeles uteblefvo. Till hans beröm länder
för öfrigt, att han försökte ersätta bristen genom understöd
åt svenska studenter vid främmande universitet, helst dock
åt sådana, som egnade sig åt juridik, medicin eller andra
omedelbart »nyttiga» vetenskaper, till hvilka naturligtvis
teologien och de humanistiska vetenskaperna ej räknades.
Ty konung Gustaf var i skolfrågan liksom i politiken
en fullgången realist, som föga aktade hvilken lärdom som
helst, utan endast den, af hvilken han sjelf och staten kunde
draga direkt fördel. Hvarje gång han derföre talar om
undervisningen, är det blott hennes praktiska gagn som
framhålles. I sådan anda uppmanar han redan 1533
ärkebiskopen att se till, att djeknarne fa en sannskyldig lärdom,
icke allenast i den heliga skrift, utan ock jemväl i den
lärdom, som kan brukas »pro utilitate reipublicæ»; och då
han några år senare är betänkt på att återupprätta Upsala
universitet, är hans synpunkt hvarken den klassiska eller
den teologiska lärdomen, utan tanken på de skrifvare, han
derigenom kunde förvärfva för sitt kansli och sin
räkne-kammare1).
Denna ensidighet var nu visserligen i sig sjelf ganska
ursäktlig, men verkade likväl kanske mindre gynnsamt,
emedan den gaf näring åt allmänhetens liknöjdhet för de
skolor, som funnos och vid hvilka teologien och
humanismen sig emellan fördelat samt tillsvidare måste fördela
makten. Någon skolväsendets försämring genom den kungliga
privatmeningen kan i alla händelser icke bevisas. Anställer
man, kort sagdt, inom det i fråga varande området en på
samma gång opartisk och fullständig jemförelse mellan hvad
1) Jemf. Schiick: Sv. Literaturhistoria I, s. 511 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
