Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Om den svenska kyrkoreformationen
i skrift teoretiskt försvarades. Såsom motkämpe uppträdde
då ärkebiskopen Laurentius Petri, som i två utgifna skrifter
tillbakavisade de radikala ytterligheterna och sökte bevisa,
att mellan dem och den af försvararne åberopade
Augsburgi-ska bekännelsen funnes ej större öfverensstämmelse än
mellan Belial och Kristus. Hela striden, som äfven berörde andra
punkter af olikheten mellan det lutherska och det kalvinska
åskådningssättet, skulle måhända kunna anses allt för
obetydlig att här framhålla; men den var likväl i det hänseendet af
ganska stor betydelse, att svenska kyrkan ännu mer än
förr tvingades till front mot två olika fiender och
följaktligen äfven till att närmare fixera hvad som i bekännelse
skilde henne från dem båda. Ytterligare trettio år skulle
emellertid erfordras för att klargöra den saken.
Långt före den väntningstidens utgång hade Laurentius
Petri år 1573 slutat sina dagar. Hans sista storverk, med
hvilket han äfven sjelf ansett sin lifsgerning afslutad, var
den 1571 utgifna kyrkoordningen, som följande året på ett
möte i Upsala antogs och sedermera under ett helt
århundrade gällde såsom svenska kyrkans lag. Han hade,
säger hans måg Abraham Andreæ Angermannus, arbetat
på densamma i mer än 30 år och således börjat arbetet
samtidigt med utgifningen af Normans »articuli ordinantiæ».
Enligt hans egen uppgift skall det år 1563 hafva varit
fullständigt färdigt och till konungen inlemnadt, men
antagandet blifvit, såsom man tror, fördröjdt genom de kalvinistiska
stridigheterna och Dionysius Beurrei inflytande. Med
orsaken till dröjsmålet må det emellertid förhålla sig huru som
helst, så är det visst, att redan under de år, som närmast
föregingo nyssnämnda möte, den föreslagna kyrkoordningen
var inom stiften allmänt känd och äfven efterföljd, tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
