Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Om den svenska kyrkoreformationen
heliga majestät». Äfven detta så hårdt klandrade uttryck
kan dock mycket väl försvaras, om det tydes rätt; men
för gynnsamma tolkningar hade man på den tiden icke
skäl att vara benägen. Nu torde det gå bättre med den
saken och man finna det vara tillbörligt att åtminstone med
välvillig uppmärksamhet taga kännedom om de vackra af
Fecht skrifna ord, som förekomma i bokens företal och
angifva hennes ändamål.
Menniskan — heter det der — kastas gerna mellan
tvenne ytterligheter, hvilkas större eller mindre farlighet
är svår att afgöra. Än förfaller hon till vidskepelse, än
till pietetslöshet; men vidskepelsen eller villfarelsen om det
verkligt gudomliga har åtminstone det goda med sig, att
den ej leder menniskan bort från kärleken till Gud
Pietets-lösheten, som missaktar det gudomliga och likställer det
heliga med det lumpna, synes farligare, emedan sinnet
derigenom bortvändes från all gudsfruktan och tukt. Våra
fäder hafva bekämpat vidskepelsens hydra, men det är att
befara, att de dervid öfverlemnat fåren åt pietetslöshetens
långt grymmare odjur. Det är sant, att de löst de fjettrar,
som fordom bundit menniskoanden, det är sant, att de
frigjort oss från de stadgar, som man med orätt likställt
med Guds bud, men i vidskepelsens ställe följde
sjelfsvåldet, i stället för fastor kom fråsseriet, för bestämda
sabbatsstunder rätten att godtyckligt använda hvarje timme,
kyskheten föraktas och Guds ord användes till försvar för
köttsliga utsväfningar. Om nu fromhetens yttringar, vid
hvilka fordom kanske lådde något vidskepligt, åter bragtes
till heders, ej skulle derföre vidskepelsen återvända. Vi
veta, att apostlarne och deras lärjungar efter förfädrens
sed plägade fasta under vissa dagar och på vissa timmar
bedja sina böner, och hvem djerfves väl nu förkasta denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
