- Project Runeberg -  Urania /
20

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som var upplyst av en praktfull vätgassol, behöver
nämligen tanken icke betjäna sig av ordet för att göra sig
begriplig. Huru många gånger har det icke hänt oss, då
någon klar eller genialisk ide uppstått i vår hjärna, att
vi velat uttrycka eller beskriva den, men att vi, just som
vi börjat tala eller skriva, redan känt iden bortblåst,
försvunnen, förmörkad eller förvandlad! Invånarna på
denna planet däremot hava ett sjätte sinne, som man skulle
kunna kalla för autotelegrafsinnet, medels vilket tanken,
då ägaren ej sätter sig däremot, kan meddela sig
utanför kroppen och avläsas å ett organ, som intager
ungefär samma plats som pannan hos oss. Dessa tysta samtal
äro ofta ytterst grundliga och noggranna; de äro alltid
synnerligen uppriktiga.

Vi äro naivt nog böjda för att tro den mänskliga
organismen ej lämna något övrigt att önska här på jorden.
Månne vi likväl icke någonsin beklagat nödvändigheten
av att mot vår vilja nödgas höra obehagligheter, ett
oförnuftigt samtal, en svulstig och innehållslös predikan,
dålig musik, förtal eller smädelser? Våra grammatiker må
påstå så mycket som helst, att vi kunna »sluta örat» för
dylikt prat, det går olyckligtvis icke. Man kan icke sluta
öronen på samma sätt som vi sluta ögonen. Däri ligger
en brist. Jag var därför mycket förvånad över att finna
en planet, där naturen ej glömt denna småsak. Som vi
stannade där ett ögonblick, gjorde mig Urania
uppmärksam på dessa öron, vilka slöto sig likt ögonlock. »Där
finns», sade hon, »mindre döv vrede än hos er, men
olikheterna mellan de politiska partierna äro mera skarpt
begränsade, då motståndarna ej vilja höra några skäl,
vari de lyckas utmärkt, trots de mest talträngda
advokater.»

På en annan planet, å vilken fosforn spelar en viktig
roll, vars atmosfär är ständigt mättad med elektricitet
och där invånarna svårligen haft ett enda talande skäl att
uppfinna kläder, översättas vissa lidelser genom belysning
av en viss del av kroppen. Det är i stort, vad som i
smått försiggår å våra ängar på jorden, där man under
de ljuvliga sommaraftnarna ser lysmaskarna i tysthet
förtäras av sin flammande kärlekslåga. Anblicken av de
lysande paren är om aftonen egendomlig i stora städer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free