- Project Runeberg -  Urania /
47

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och förfäkta hennes andliga begåvning, och hon hade
ingen svårighet att vinna en sak, vilken hennes
interlokutör för övrigt på intet sätt bestred.

Denna nya bok, vars framgång, trots ämnets allvar,
varit oerhörd och lysande, hade omgivit Georges Speros
namn med en verklig gloria av ryktbarhet, och i
salongerna mottogs den berömde författaren överallt med
livlig sympati. De unga tu hade knappt utbytt några ord
med varandra, då han befann sig vara en skottavla för
vännerna i huset och tvungen att svara på åtskilliga
frågor, som avbröto deras förtroliga enskilda samtal. En av
de mest framstående kritikerna för dagen hade ägnat en
lång artikel åt det nya arbetet, och själva ämnet i boken
vart inom ett ögonblick föremål för allmän konversation.
Iclea höll sig tillbaka. Hon kände, och kvinnan
misstager sig sällan därpå, att aftonens hjälte lagt märke till
henne, att hans tanke redan var fäst vid henne genom en
osynlig tråd och att hans ande, då han svarade på de mer
eller mindre banala frågor, som gjordes honom, ej
uteslutande upptogs av konversationen. Denna första
förtroliga seger var henne nog. Hon önskade ingen annan.
Och sedan hade hon i hans profil igenkänt den mystiska
silhuetten hos luftbilden och den unge turisten på
Kri-stianiabåten.

Vid detta första sammanträffande hade man icke
försummat att för henne uttala sin beundran över de
underbara utsikterna i Norge och berätta henne om sin resa.
Hon längtade ivrigt att få höra ett ord, en anspelning
på det luftfenomen, som så mycket förvånat henne; och
hon kunde icke fatta hans tystnad, hans grannlagenhet.
Han, som icke iakttagit inthelien i det ögonblick, hon
själv hade varit avtecknad i densamma, hade icke
särskilt känt sig överraskad av ett fenomen, som han redan
flera gånger förut och under gynnsammare förhållanden
haft tillfälle iakttaga ovanifrån gondolen till en ballong,
och som han ingenting särskilt märkt, så hade han
ingenting att säga därom. Lika litet erinrade han sig
episoden, då han gick ombord på ångbåten, och ehuru den
blonda flickan icke förekom honom alldeles främmande,
så kom han icke ihåg, att han någonsin sett henne. Vad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free