- Project Runeberg -  Urania /
69

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är ett säkert tecken till norrskenet. På några timmar
voro förberedelserna avslutade. Atmosfären,
fullständigt befriad från varje moln, var alldeles klar, stjärnorna
tindrade på himmelen under fullkomligt mörker utan
månsken, förmildrat endast mot norr av ett milt ljus, som
böjde sig bågformigt över ett mörkt segment,
uppslun-gande högt på himmelen rosenröda, något i grönt
stötande strimmor, som liknade pulseringar av ett okänt liv.
Icleas far, som var närvarande vid ballongens fyllande,
hade ingen aning om, att hans dotter skulle med; men i
sista ögonblicket steg hon upp i gondolen liksom av
nyfikenhet, Spero gjorde ett tecken, och ballongen höjde sig
långsamt, majestätiskt, över staden Kristiania, som visade
sig upplyst av tusen ljus under luftseglarna, förminskades
i mån som de avlägsnade sig i nattens djup.

Uppstigande i sned riktning svävade ballongen snart
över svarta fält, och det bleknande skenet försvann.
Stadens buller hade samtidigt dött bort, en djup tystnad,
höjdens absoluta tystnad, omgav luftskeppet. Under intryck
av denna tystnad utan like och måhända av belägenhetens
nyhet, tryckte sig Iclea mot sin överdådiga väns bröst De
stego hastigt. Norrskenet tycktes sjunka, utbredande sig
under stjärnorna likt ett böljande draperi av vattrat
guld-och purpurtyg, genomilat av elektriska dallringar. Med
tillhjälp av en liten kristallglob inneslutande några
lysmaskar, observerade Spero sina instrument och inskrev
deras uppgifter i förhållande till uppnådda höjder.
Vilken ofantlig glädje för forskaren! Om några minuter
skulle han sväva över norrskenet, skulle han finna svaret
på frågan om norrskenets höjd, vilken förgäves
framställts av så många fysiker och särskilt av hans avhållne
mästare, de stora »psykologerna och filosoferna» Örsted
och Ampere.

Icleas rörelse hade lugnat sig. »Är du rädd?» frågade
hennes vän. »Ballongen är säker. Ingen olyckshändelse
är att befara. Allt är taget i beräkning. Vi skola stiga
ned om en timme. Det finns icke ett spår av vind nere
vid jorden.»

»Nej», sade hon, medan en himmelsk glans upplyste
henne med en genomskinlig, skär klarhet; »men det är
så sällsamt, det är så skönt, det är så gudomligt! Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free