Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en liten mage. I edert kära fädernesland kan ni icke
leva en enda dag utan på villkor att döda. Hos er är
livets lag dödens lag. Här har det aldrig fallit någon
in att döda ens en fågel.
»I ären alla mer eller mindre slaktare. Era armar
äro sölade i blod. Era magar äro fullstoppade med
vik-tualier. Huru viljen I, att I med så grova organismer
skolen kunna hava sunda, rena, upphöjda — eller ens
(förlåt min uppriktighet) riktiga föreställningar? Vilka
själar kunna väl bebo dylika kroppar? Tanken efter ett
ögonblick, och I skolen ej längre invagga er i blinda
illusioner, alltför ideella för en sådan värld.»
»Huru !» utropade jag, avbrytande, »I neken oss
möjligheten att hysa riktiga föreställningar! I tagen
människor för djur. Hava en Homer, en Plato, en Phidias,
en Seneca, en Virgilius, en Dante, en Columbus, en
Bacon, en Gallilei, en Pascal, en Leonard, en Raphael, en
Mozart, en Beethoven aldrig haft någon högre strävan?
I finnen våra kroppar grova och frånstötande; haden I
sett en Helena, en Phryne, en Aspasia, en Sappho, en
Cleopatra, en Lucretia Borghia, en Agnes Sorel, en Diana
de Poitiers, en Marguerite de Valois, en Borghese, en
Tälten, en Recamier, en Georges och deras
beundransvärda medtävlare och medtävlerskor, så skullen I kanske
ha en annan uppfattning. Ah, min käre marsbo, tillåt
mig i min tur beklaga, att ni känner jorden endast från
långt håll.»
»Däri misstager ni er, jag har vistats femtio år på den
planeten. Det var alldeles tillräckligt för mig, och jag
kan försäkra er, att jag inte kommer att återvända dit.
Allt är förfelat därstädes, till och med... det, som
förefaller er mest förtjusande. Tror ni att blommorna på
alla himmelens jordar sätta frukt på samma sätt? Skulle
icke det vara en smula grymt? Vad mig beträffar, tycker
jag om gullvivor och rosenknoppar.»
»Men», återtog jag, »likväl gives det, trots allt detta,
stora andar på jorden, och verkligen beundransvärda
varelser. Kan man icke invagga sig i den förhoppningen,
att den fysiska och moraliska skönheten skall fullkomnas
allt mer och mer, liksom den gjort hittills, och att män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
