- Project Runeberg -  Urania /
140

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delaktigt med himmelens? Beundrar icke ni likaväl som
vi formernas skönhet? Vilka hänförande färgtoner!
Vilken karnation.»

»Jag har ej nog dålig smak att ej beundra, vad som
verkligen är skönt», genmälde jag, »och jag medger, att
den mänksliga skönheten (jag tillstår det utan tvekan,
den kvinnliga skönheten i synnerhet) verkligen
representerar det fullkomligaste naturen frambragt på vår
planet. Men vet ni, vad jag mest beundrar hos denna
varelse? Det är ingalunda det artistiska eller det estetiska
utseendet, utan det vetenskapliga bevis den lämnar oss
om ett helt enkelt underbart sakförhållande. I denna
förtjusande kropp ser jag en själ klädd i luft.»

»Åh! ni tycker om paradoxer. En själ klädd i luft!
Det synes mig vara bra idealistiskt om en så verklig
kropp. Att denna förtjusande person verkligen har en
själ, därpå tvivlar jag visst icke; men ni får ursäkta
konstnären, om han beundrar kroppen, livet, fastheten,
färgen...»

»Det förmenar jag er ingalunda. Men det är just
denna fysiska skönhet, som gör, att jag hos henne
beundrar själen, den osynliga kraften, som danat henne.»

»Hur menar ni? Det är alldeles obestridligt att man
har en kropp. Själens befintlighet däremot är mindre
påtaglig.»

»För sinnena, ja, men för anden. Men sinnena
bedraga oss helt och hållet beträffande jordens rörelse,
himmelens natur, kropparnas skenbara fasthet, varelserna
och tingen. Vill ni ett ögonblick följa mitt
resonnemang?

»När jag inandas doften av en ros, när jag beundrar
den sköna formen, den behagliga färgen, den intagande
finheten hos denna blomma i sin första utveckling, så
känner jag mig först slagen av denna fördolda, okända,
mystiska kraft, som ger växten liv, som leder den under
kampen för sin tillvaro, som väljer de molekyler luft,
vatten, jord, som äro mest ändamålsenliga för dess
näring, och som framförallt förstår att assimilera dessa
molekyler och gruppera dem så väl, att därav uppstår
denna nätta stjälk, dessa små fina, gröna blad, denna
mjuka, rosenfärgade blomkrona, dessa utsökta färgskift-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:27:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free