Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidens medvetande, och värkan af hans kraftord skulle icke
utplånas under århundraden. »Djäflarne äro omkring oss», så
fingo höga och låga dagligen läsa i den store reformatorns
huspostilla. »De flyga i luften som kajor och kråkor och
skjuta på oss utan uppehåll». Och i hans kyrkopostilla
heter det om de onda andarna:
»Där sväfva de såsom skyn öfver oss. flaxa och flyga
allestädes omkring oss såsom humlor i oräkneliga hopar; låta
ock ofta se sig i lekamlig skepnad; draga fram såsom
eldslågor på himmelen i drakesskepnad eller andra skapelser; så
ock i skogar och vid vatten, där man ser dem springa som
bockar eller flyga som villosken, krypa i träsk och pölar, att
de måga dränka eller bryta nacken af människorna; och äro
gärna i öde rum och vrår såsom ödehus etc., så att de
innehafva luften och allt som är omkring och öfver oss. så vidt
som himmelen är»[1].
Hela 1600-talet höll sig med orygglig tillförsikt till Luther,
och den räfst som sattes i scen mot det förmenta
trolldomsväsendet är inspirerad af detta åskådningssätt. Det religiösa
trycket af denna djäfvulslära behöfde blott en sådan yttre
tillskyndelse som den igångsatta förföljelsen för att göra massan
hysterisk.
Det är ju en vanlig klinisk erfarenhet att innehållet i
de delirösa tillstånd, som utveckla sig i sammanhang med det
hysteriska anfallet åter och åter upprepar en viss skräckfylld
scen, som varit närmaste anledning till utbrottet af
vederbörandes sjukdom, och det var därför helt naturligt, att de
af Blåkullasagan och häxbålen uppskakade människorna
oupphörligen skulle anfäktas och få en personlig öfvertygelse om
mytens hemska sanning.
Hvarje land och tid har sin af kulturnivån bestämda form
för uppfattningen af religiösa föremål. Af de gamla
bondmålningarna lära vi åtskilligt om vår allmoges religiösa
betraktelsesätt i fordna dagar. I den gemytliga enkelheten
söker man förgäfves något af österlandets yppighet. Så
återfinna vi ock i berättelserna från trolldomsväsendets dagar
en naiv och folkligt karikerad afspegling af detaljer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
