Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den politiska ställningen och dess uppkomst. Öfversigt af MARCELLUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lita på att i fråga om grundskatternas afskrifning partiet
som en man skall stå bakom regeringen och med dess hjelp
söka genomföra den efterlängtade reformen. Men detta är
endast kompromissens ena hälft, den för partiet lukrativa.
Den andra hälften är, som man vet, försvarsfrågan, och lika
stor endrägten må anses vara i fråga om grundskatternas
och äfven indelningsverkets borttagande, lika så antagligt
ar, att den positiva delen af denna kompromiss, den del
der fråga blir om verkställande af kompromissens löften,
stora skiljaktligheter skola visa sig, skiljaktligheter hvilka
på ett betänkligt sätt skola hota de regeringsförslag, som
kunna komma till den stora frågans ordnande.
Yi förutse för väl, att man skall hänvisa på den
sam-drägt och enstämmighet, som visade sig vid 1878 års
riksdag, då man ju lyckades förena landtmannapartiets stora
hop om gemensamma förslag till försvarsväsendets ordnande.
Detta är sant, men man vet hvilken fruktansvärd
ansträngning det kostade att sammanföra så många om dessa
förslag, och man må äfven härvid erinra sig, att betydande
röster bland motionärerne sjelfve tydligt och klart
försäkrade, att ett härordningsanbud sådant som detta aldrig mer
skall af landtmannapartiet göras. Man torde ock erinra
sig, huru olika meningarna och intressena äro inom partiet.
Kust- och rotehållarne hafva ingalunda alla gemensamma
intressen, och hvad som södra Sveriges representanter af själ
och hjerta önska, är alldeles icke något eftersträfvansvärdt
för mellersta delarne af riket, för att nu icke tala om
Norrland, som i fråga om kompromissens bättre hälft just icke
har så särdeles mycket att vinna.
Att förena alla dessa stridiga viljor ock intressen skall
for den Posseska ministéren blifva ett arbete af svåraste
beskaffenhet. Derom torde man få anses vara öfverens, att
regeringen näppeligen kan förelägga representationen ett
här-ordningsförslag af svagare beskaffenhet än det, som uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
