Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Till Claes Lundin i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på dagordningen. En märklig reaktion har inträtdt i
tullfrågan, der jordbruks- och fabriksintressena slutit allians,
hvilken likväl for tiden mindre gält saken, eller sjelfva
tullsatserna, än finansministern baron Gripenstedt, en man med
den största parlamentariska talang, som troligen någon
svensk minister hitintills kunnat berömma sig af och som
i många riktningar fort landet framåt, men hvilken tillika
i visst fall möjligen tillvägagått allt for bröstgänges och,
isynnerhet hvad vårt kreditväsende beträffar, tilläfventyrs
allt för djerft, hvarför också de konservativa och
betänksamma helt naturligt tagit sig stor förskräckelse till.
Emellertid har statsfinansernas lysande ställning föranled t både
regeringen och ständerna, den förra att begära och de
senare att bevilja så betydliga anslag, att man börjar blifva
bekymrad för en statsbrist af åtskilliga millioner. Ännu
återstå likväl de vigtiga lagfrågorna, äfvensom
näringsfri-hetsfrågan, uti hvilka man tyckes vilja gå till botten
såvida man icke, som jag] nästan befarar, stannar i stöpet.
Uti representationsfrågan har det länge varit alldeles yst.
Det ser nästan ut som man icke fordrat något mer, än att
regeringen genom ett förslag skulle tysta munnen på
skriket, och för resten blindt litade på framtiden. De mera
tänkande äro likväl icke till denna grad trygga och
bekymmers-lösa, och inse redan det stora misstaget uti förkastandet af
förslaget om »årliga riksdagar», hvarigenom åtminstone
någon verklig reform vunnits och man åtminstone haft en
fogel i hand, h vil ket som ordspråket lyder, är bättre än tio
i skogen. Ett ibland de mest slående bevisen på
tanklösheten hos våra reformvänner par excellence är att just dessa
ifra som mest för att Sverige skall rusta till krig, att det
skall blanda sig i Europas politiska angelägenheter, att det
skall frammana revolution, hvilket naturligtvis, om det
inträffade, skulle blifva det starkaste af alla hinder mot en
representationsreform och det osvikligaste stöd för den inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>