Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Tvänne breffragment från landshöfding Sandströmer och biskop Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anförda skäl» — sade lian — »påminna mig om den
bekanta besvärjelse-scenen i operan Friskytten, deri jägaren
Kasper är sysselsatt att stöpa frikulor af allehanda
ingredienser, först det högra ögat af en vipa och sedan det
ven-stra af en varglo, och så några glasbitar af sönderbrutna
kyrkofonster, och ändå fordras för att åstadkomma det
påräknade resultatet att ropa: Ujeljp, Samiel! Jag önskade
blott, att det oväder man nu försöker besvärja upp emot
norrmännen och deras sjelfbestämningsrätt icke måtte i en
framtid komma att erinra om det ställe i Friskytten, der
Samiel yttrar: sex skott gå fritt, det sjunde är mitt.»
Emellertid hade Dalman den tillfredsställelsen, att hans
motion icke blott blef remitterad till ekonomiutskottet, utan
äfven, enligt motionärens hemställan, kommunicerad med
stånden. Det utlåtande, som i ämnet afgafs af
ekonomiutskottet och hvilket torde kunna anses såsom ett alster af
sekreteraren i utskottet, sedermera bankofullmäktigen herr
A. W. Dufvas penna, tillstyrkte att riksens ständer måtte
i skrifvelse till K. Maj:t anhålla, det K. M. måtte täckas,
genom en af svenska och norska män bestående komité eller
på annat sätt, som K. M. funne lämpligt, låta verkställa
revision af stadgandena for föreningen mellan Sverige och
Norge och uppgöra förslag till ett nytt föreningsfordrag
samt derefter till rikets ständer och Norges storting aflåta
nådig proposition, med förslag till fullständigt ordnande af
föreningsforhållandena de båda rikena emellan. Rikets
ständers beslut expedierades, sedan voteringar försiggått i
stånden uti en till K. M. i april 1860 aflåten skrifvelse, hvan
de i utskottsbetänkandet afgifna motiven lades till grund
för framställningen.
Med lätt förklarlig belåtenhet yttrar Dalman i sitt
1878 utgifna sjunde häfte af riksdagshistorien, att »man
icke varsnat något spår af de ’vådor’, som på vissa liåll
förespåddes af den svenska riksdagens ofvan upptagna beslut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
