Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska” kontroverser och hugskott från 1881 års riksdag. Afhandlade af MARCELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen i inledningen till sitt yttrande på det
politiskt-parlamentariska diskussionsområdet och söker med en
säll-spord sakkunskap och skarpblick förklara remissdebattens
betydelse hos oss och hvarför icke här åt densamma
till-mätes samma vigt som i andra länder. Synnerligast nu,
då vi ju befinna oss i ett slags nytt politiskt skede, måste
det alltid vara af intresse att de mer märkliga politiska
spörsmålen erhålla belysning, särdeles då den kommer från
den dominerande sidan, och vi bereda helt säkert våra läsare
en stor och angenäm njutning genom att återgifva de
djupsinniga betraktelser, som herr Rundbäck framställer rörande
den ytterst intressanta frågan.
Han yttrade: »Det är ett förhållande, som utbildat sig
till sedvana, att vid remissen af Kongl. Majrts proposition
angående statsverkets tillstånd och behof representanterna
uttala de intryck, de erfarit vid studerandet af detta digra
opus. Detta förfarande anser jag för min del vara ganska
klokt och ändamålsenligt, ehuru jag dock icke vill tillmäta
det den betydelse och den vigt vissa personer dervid velat
fästa, nämligen att en dylik diskussion här skulle i någon
mån motsvara de adressdebatter, som i vissa representativa
församlingar, i stater med parlamentariskt styrelsesätt, vid
kammarsessionernas början merendels förekomma, då man
uttalar sig öfver budgeten och regeringspolitiken i
allmänhet. Hvarför icke remissdebatten hos oss kan få samma
vigt och betydelse, torde härleda sig deraf, att man hos oss
vid remissen af statsverkspropositionen mindre vänder sig
till regeringen än till Stats-Utskottet, der alla dessa
millioner sedermera skola skiras och dryftas. Från den
sidan sed t har jag dock hört sägas, att alla yttranden vid
remissdebatten skulle vara öfverflödiga och icke tjena
mycket till, enär det värda Stats-Utskottet ändå icke lärer
underlåta att uppmärksamma hvad uppmärksammas bör. Detta
medgifver jag gerna, och erfarenheten skall utan tvifvel i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
