Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska” kontroverser och hugskott från 1881 års riksdag. Afhandlade af MARCELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle icke det hafva varit en olycka utan like, att få denna
angenäma skatt gjord obehöflig? Men, hvem i all verlden
har kunnat inplanta i Dagens Nyheters tankar, att den
minoritet, som ville höja jernvägstrafikmedlen hade denna
baktanke för sina förslag?
Man torde dock icke alltför mycket misstaga sig, om
man håller före att, om visserligen en del af dem kunnat
tänka på, att man kunde på detta sätt omintetgöra
behof-vet af tilläggsbevillningen, så gick dock en sådan beräkning
alldeles icke in i det stora flertalets planer. Skälet till
höjningen var helt enkelt det, att, vare sig
jemvägstrafikmed-len räknas till 5 eller 5 V2 mill. kronor, så är det ju
ingenting som hindrar den »fasta, beräkneliga och fullkomligt
parlamentariska» majoriteteten att hugna oss med en
till-läggsbevillning, vore det ock till dubbla beloppet af hvad
som nu föreslås, då ju ingenting i verlden kan förbjuda
denna majoritet att anslå hela denna tilläggsbevillning för
att täcka statskontorets skuld till riksgäldskontoret.
Lustigast af alltihop är dock, att den triumferande och
attentatvädrande tidningen sjelf från den höga klimax af
förtjusning, hvartill den med otrolig ansträngning
uppskruf-vat sig, faller ohjelpligen ned i ett stadium af tvifvel, som
icke anger någon bergfast tro. Vi få af den omordade
tidningen veta, att i denna strid »tilläggsbe vill ningens vara
eller icke vara gjordes till en hufvudfråga», men sedan
för-tjusningsfebem fått nå sitt högsta stadium, så förmildras
och nedsättes hela dét storartade och effektrika företaget
till rimligare dimensioner, och 21 rader nedanför
försäkringen, att tilläggsbevillningens »vara eller icke vara» berodde
på jernvägstraiikmedlens beräkning, får man veta, att af
denna beräkning »tilläggsbevillningens fortvaro i viss mån
är beroende». Må man nu öfva sig med att räkna ut den
logiska konseqvensen af detta resonnemang. Det var på
grund deraf att tilläggsbevillningens »vara eller icke vara»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
