Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska” kontroverser och hugskott från 1881 års riksdag. Afhandlade af MARCELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen att tilläggsbevillningen blir oundgängligen nödig.
Man hade eljest en lika så lätt som gifvande utväg att
undvika anlitandet af den mer än lofljgt skrala
bevillningsförord-ningen för att få samstämmighet mellan utgifter och
inkomster. Ett sådant sätt anvisas i grefvé Björnstjernas
motion, att tobakstullen må höjas till det belopp, som
regeringen i fjor föreslog. Denna höjda tullinkomst skulle
lemna en 6 å 700,000 kr., hvilka sålunda komme att
uttagas på ett det lättaste sätt man kan tänka sig, men denna
utväg har det betänkliga felet att i högsta grad
minska behofvet af tilläggsbevillningen. Att vänta var derfor,
att ett intensivt motstånd skulle visa sig mot denna
tullförhöjning, och man finner också bevillningsutskottet
energiskt afstyrka dess godkännande. Bland andra skäl finner
man följande märkliga strof anförd: »Då utskottet derjemte
hyser den förhoppning, att den ökade statsinkomst, som
grefve Björnstjerna med sin förevarande motion afsett, vid
en närmare utredning af statsverkets tillstånd och béhof
skall finnas icke vara af behofvet påkallad, anser utskottet
sig med fullt fog böra afstyrka bifall till motionen.» Af
största intresse skulle dock vara att veta, huruvida det är
med eller utan beräkning af tilläggsbevillningen, som
bevillningsutskottet sålunda anser tullförhöjningen öfverflödig.
Det är ett vigtigt antingen — eller, detta, och det skulle
för allmänheten icke hafva varit så alldeles ur vägen, om
åtminstone upplysningsvis meddelats, huruvida denna lilla
bevillning spelar någon rol vid den af utskottet med så stor
tillförsigt motsedda »utredning af statsverkets tillstånd och
behof».
Trots allt detta, så var det dock nu skäligen sjelfklart,
att planen om tilläggsbevillningen var en förlorad batalj.
De båda kamrarne hade hvar på sitt håll hjelpt till att
åstadkomma detta resultat. Första kammaren hade genom
sitt beslut i fråga om beräkningen af jernvägstrafikinkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>