Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska” kontroverser och hugskott från 1881 års riksdag. Afhandlade af MARCELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också så totalt som möjligt förspilt alla anspråk på att
kallas ett liberalt parti. Det är genom det bemötande, som
friherre De Geers motion rörande ändringar i
bevillningsstad-gan fick, som landtmannapartiet visat, att det högre skattar
åtskilligt annat än ryktet för liberalism. Såsom bekant
hade friherre De Geer föreslagit sådan ändring i fråga om
bevillningens utgörande, att bevillning for kapital och arbete
kom me att utgå med endast en half procent for
inkomstbelopp mellan 400 och 900 kr. Svårt är icke att inse
betydelsen af detta förslag. Det var icke blott afsedt att lätta
och minska bördorna för de svagaste skattekategorierna, tftan
dess praktiska verkan var att vidga kretsen af de i politiskt
afseende röstberättigade.
I sin motion anför friherre De Geer, att de nuvarande
bestämmelserna medföra en alltför betungande beskattning
för de skattskyldige, hvilkas inkomster af kapital och arbete
föga eller intet öfverstiga de oundgängliga lefnadsbehofven.
Yisserligen liafva till förbättring häraf vid flere föregående
riksdagar väckts förslag om förhöjning af det inkomstbelopp,
som betingar frihet från bevillning efter andra artikeln, från
400 till 600 kr., men riksdagen har alltid afslagit dessa
framställningar, derför att denna höjning af det skattefria
existensminimum skulle beröfva många samhällsmedlemmar
rösträtt i kommunala angelägenheter. Emellertid hafva
beskatt-ningsmyndigheterna i känsla af de nuvarande
bestämmelsernas obillighet och hårdhet mångenstädes tagit för sed
att uppskatta de mindre bemedlades inkomster till lägre
belopp än det, hvartill de i sjelfva verket uppgå. Härigenom
har visserligen ett ganska stort antal samhällsmedlemmar
kommit i åtnjutande af skattefrihet, men denna skattefrihet
har också medfört förlust af all rösträtt i kommunala
angelägenheter. Nu ansåg friherre De Geer och framhöll i
sin motion, att dessa samhällsmedlemmar skulle kunna få
tillbörlig lindring i sina bidrag till allmänna behof, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
