Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska” kontroverser och hugskott från 1881 års riksdag. Afhandlade af MARCELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men denna skam tog landtmannapartiet på sig för att rädda,
de styfrar, som voro i fara, och med den stora majoriteten
af 124 röster mot 42 afslogs motionen. På det sätt, som
frågan nu stälde sig, var det temligen sjelfklart, att den
skulle falla i den gemensamma voteringen. Så behandlades
den första motion, som frih. De Geer, efter det nya
repre-sentationsskickets genomförande väckte, och hvilken kan
sä-’ gas i viss mån hafva varit ett supplement till
riksdagsordningen.
Det är komiskt att se, hvilka förtviflade försök Dagens
#
. Nyheter, som dock vill låta påskina sig vara öfverdragen
af en liberal fernissa, gör for att försvara detta
laudtmanna-partiets fula streck. Den förra oppositions-, nu ministeriella
tidningen gillar och godkänner nu allt, som detta parti
tänker, gör och låter. Då det nu icke kan resonneras bort,
att det ju var en förmån för den arbetande klassen, hvad
som föreslogs i frih. De Geers motion, så måste man på
annat sätt söka bortförklara det förargliga faktum, att det var
af landtmannapartiet, som afslaget bereddes, och då ingen
annan hjelp stod att få, så målas detta förslag ut såsom
illvilligt och knipslugt, att derunder låg förborgad den tanken,
att på denna väg tillintetgöra försöken att vinma en utsträckt
politisk rösträtt m. m. Vi skola diskutera denna
högvig-tiga fråga.’ Från hvem skulle ett dylikt attentat härstamma?
Omöjligen från landtmannapartiet, som ju alltid förklarat
sig vara en stor vän af det politiska streckets nedflyttning
— en sak hvilken den får tro som vill — hvilket parti
just skulle genom sitt afslag på friherre De Geers motion
i sin storartade välmening hindra, att slut gjordes på
försöken att få rösträtten utsträckt, att hindra att genom denna
»halfmessyr», som en landtmannapartist var qvick nog att
kalla motionen, den stora frågan skulle blifva undanskjuten.
Men mot detta svära högst betydligt de beskärraelser, som
exeqverades om förhöjningen i kommunalbeskattningen, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
